Balen

Balen ja -strålande sol och elever i sina vackraste stasser. Alldeles, alldeles underbar...

Madames tal kom sent, sent vilket innebar att nervositeten ökade under kvällen, pulsen slog som under det värsta vårruset...

Den som har träffat Madame vet att där döljer sig en kryddig, omfångsrik vokabulär som gärna luftas vitt och brett...men att hålla tal -----det här var Madames allra första!

En bunt med ungar, var man ser,
jag minns det som i går.
De var så många och blev fler
under detta första år.

Alla namn som var så lika
en desperat mentor ville skrika
Moa, Sanna, Linn och Lina
Walldén, -ja Christian, Emma och Edwina .

Och Amr -som aldrig kunde sitta stilla,
ett under att han inte trilla,
ner från stolen, menar jag.
Men han är ju här idag.

Den första måna´n var det tyst .
Från kidsen hördes inget knyst.
Patrik- Oddbjörn –Hjälp!!
situationen var så svår…
men sen fick örat skavsår.

Ut i livet ska de gå
utom kanske några få
tänker sig tillbaks i höst
skänker ledsen mentor tröst

Alla har vi faktiskt vuxit – blivit andra
Jag tror vi kommer sakna varandra…
Kom ihåg- det gäller alla- var ni än är!
Vi på skolan, vi finns fortfarande här…

Lycka till älskade ungar!!