Småspringer i röda skor

Läraryrket är inte så soft som man skulle kunna tro. I och för sig har vi Gessles "Juni, juli, augusti", men både juni och augusti är avsevärt naggade i kanten och dessutom omsorgsfullt inarbetade under terminerna.

Men i perioder borde vi kunna ha det ganska "vilsamt", beroende på hur väl vi planerat och portionerat ut arbetet under terminen. Det ska sägas att om eleverna inte gör ett skit har man själv inte så mycket att göra, men man tappar sugen och känner sig halvt om halvt värdelös och är inte till mycket nytta för någon. Det är under de lugnare perioderna som någon idiot- vanligen studierektorn- skickar ett mail om vidareutbildning alternativt temaveckor och så dröjer det inte länge för man i ett förvirrat ögonblick har svarat ja. De litet äldre rävarna vet att man bara gnälligt ska säga -"nej, jag har så mycket att göra just nu med .....(valfritt svar fungerar), eftersom ingenting man svarar ja till ändå lämnar några spår i lönekuvertet.

I början på höstterminen samt i slutet av vårterminen (betyg!!!) är det bara dj-vulusiskt stressigt. Det är nu som man lever med jobbet, försöker springa genom korridorerna för att om möjligt tjäna in någon minut. Här och nu finns det nämligen mycket tid att tjäna senare under läsåret. Har till exempel skymtat Loppanlej i korridorerna flera gånger men vi hinner inte hojta mer än HEEJ!!

Hur väl kan jag skrämma kidsen att följa studieplanerna?? Spader Madame hotar med allt! Spanska inkvisitionen är som en promenad i parken, men de är helt enkelt inte tillräckligt rädda för mig! Kanske är det min färgglada outfit som spökar? Skorna och tröjan lyser röda i korridorena, kanske mer som en stoppskylt? Imorgon ska jag sota på med svart - man är väl ingen Hjärter Dam heller??