Det behöver verkligen inte alltid innebära att det är något sängkammar-skimmer över situationen. Det kan lika gärna vara så att Spaders naturliga temperament leder till att känslorna måste ges utlopp via ett gormande och svärande som det inte anstår en kvinna av modell 41+, inte heller ens en 14-åring. Ilskenivån kan faktiskt vara närmare fyraårsstadiet. Så var situationen i Huset vid Älven innan Spader åkte mot Lilla jobb-byn.
När Spader blir så arg, rätar oftast kidsen in sig i leden. När Spader återvände till hemmet var också ordningen en helt annan och nu kan alla andas ut.
Junior gör just nu läxorna till i morgon, medan Spader bloggar och betalar räkningar. Äldste sonen vilar ut efter att ha dammsugat och röjt i köket under eftermiddagen.
För att vara tisdag funkar den här dagen utmärkt! Nu- kaffe!
Det är ju bra när ilskeutbrotten är korta och intensiva. Skönt att sönerna förstår när det är allvar på gång. Känslor har en tendens att ibland hamna på sandlådenivå. Speciellt när man bor ihop med tonåringar......:-)
SvaraRaderaMycket trevlig blogg!!! Kul att hitta nya kuliga bloggare...Lite aggresiva blir vi väl alla emellanåt..fniss.
SvaraRaderaHa en skön kväll!
Jag återkommer.
http://rosalucia.bloggagratis.se
Fast visst är det jobbigt att man MÅSTE blir så där jätteilsken för att få en reaktion?
SvaraRaderaFast själv har jag mest erfarenhet av att vara den som ilskan går ut över...
Cicki: Ja, ibland är det synd om ungarna när de måste bo med en tonåring ! ;-))
SvaraRaderaRosalucia: Ja, det blir vi väl -men om man bara kunde hålla igen litet! Välkommen hit!
Tess: Har viss erfarenhet av den andra sidan också, var väl inte världens raraste unge... Men visst, man kan känna sig ledsen hela dagen når man har bråkat med sina ungar!