...ledsen och rädd i några dagar. Så klart att det rör upp en massa känslor i Spader när hon ska rota i gamla lådor och packa för att flytta...
Förlåt... Det är inte Spader som är rädd och ledsen, osäker och allmänt knasig... det är ju jag.
JAG
Som inte ska gömma mig bakom Spader just nu... Har vänt ut och in på mig och mina känslor. Har verkligen funderat över varför jag är så osäker på den här kärleken helt plötsligt, försökt att förstå. Jag var aldrig osäker på om Henrik älskade mig, det var jag såååå säker på, trots att vi naturligtvis hade våra upp och nedgångar.
Det finns inget i hans beteende eller några händelser som kan påverka mina känslor i den här riktningen, snarare tvärtom. Om det är avståndet som är boven i dramat, eller om det är åren, eller bara livets händelser i största allmänhet vet jag inte. Jag vet bara att jag oftast känner mig säker när jag kan se in i hans ögon. För när han tittar på mig så vet jag att just då -i alla fall- finns det bara jag!
Och, så klart, för mig finns bara han...
Så jag har bestämt mig. Det är bara att köra -ända in i kaklet liksom. Det finns ingen som helst anledning för honom att låtsas älska mig. Han älskar mig bara -konstigt nog! Och jag, som ju älskar honom, tänker inte larva runt och tro något annat. Han har ju lovat att säga till om det ändrar sig!
Någon skickade en låt på Youtube...och någon annan grät...
Fina fina Du!! Landa i det här njut fullt ut tillsammans med din kärlek. Ni två hör ihop och ingen som sett er tillsammans tvivlar. Så det känns bra att höra att du bestämt dig för att "köra så det ryker". Vi andra kommer att stå vid sidan och kasta risgryn! Kram min fina vän
SvaraRaderaRisgryn blir bra, så där runt 2013! Kram själv!
SvaraRaderaJag, som lever lite som du, med mannen för det mesta på annan ort, tror att det är avståndet som gör det. Att tvivelstunder uppstår. För när de tittar på en, som ju Esset tittar på Spader, finns det ju inget tvivel. Inte alls. Nä, man får helt enkelt lära sig att höra vad de säger och TRO på vad de säger. Och sen köra så det ryker. Vad skulle vi annars göra? Jag hejar på dig! Och er! Såpbubblor, har du inte funderat på såpbubblor???
SvaraRaderaKram!
Nä, såpbubblor hade inte fallit Spader in alls! Varför inte? Sååå skönt när ni hejar på oss! KRAM!!
SvaraRaderaJag tror som Cina att det är avståndet som skapar osäkerheten. Om du riktigt känner efter så vet du ju inom dig att Esset älskar Spader, förlåt jag menar att Esset älskar Dig.
SvaraRaderaCicki: Avståndet är förmodligen en stor bov i dramat och så var det ju aldrig med Henrik, ung och dum och ihopflyttad på en kvart liksom...
SvaraRaderaJa, om jag känner efter så vet jag... och nästa gång jag blir osäker eller närmar mig något slags osäkerhetskänsla så ringer jag eller skriver SMS eller så... och struntar i om jag verkar klänging eller vad andra ska tro...
Idag har Hurtis lovat att jag ska få ta en promenad -minuter i Funbeat som jag så väl behöver också! KRAM!!
Lilla Spader... sån här har jag inte hört dig förut. Det är avståndet förstår du väl.
SvaraRaderaLugn och fin. Du saknar dom där ögonen bara. Så du kan se den där känslan lite oftare bara.
Det blir jättebra. Go girl!
Kram
Vindvirvel, jag fattar heller ingenting. Hur kunde jag falla ned i en sådan djup svacka? Den är över nu men det var först nu som jag riktigt vågade titta på den. Esset försäkrar och stöttar och jag vet, innerst inne vet jag...men så sitter det något och gnager ändå. Spelar ingen roll att han säger hur fin jag är eller att jag spelar bra bridge eller en massa snällt, det är som om något i mig tror att han ljuger, korkat nog!
SvaraRaderaMen jag har ju bestämt mig! Helgen var bra och jag behövde veta att jag alltid kommer först om jag har det behovet. För jag behöver honom verkligen och det är väl det som är så läskigt med att älska! Skickar massor med kramar till dig... så får vi kura här i höstmörkret!
Såna svackor är lätta att komma i... "Hur kan den här underbare mannen älska lilla obetydliga mig" liksom... Men Esset älskar dig ju, Spader. Skönt att se att du är tillbaka i den vetskapen!
SvaraRaderaNär det gäller kärlek är man inte alltid rationell. Jag vet, tro mig.
Höstkramar tillbaka... massor med levande ljus, kom ihåg det!
Vi kör massor med ljus, hela tiden... Kärlek är skitsvårt ju! KRAAAAM!!
SvaraRadera