tisdag 15 december 2009

Så klart minns Spader

Den första kyssen. Hur den smakade, med vem och var vi var. Självklart.
De första egenhändigt inhandlade skorna. Hur de såg ut och var de köptes. Självklart.

Hur de andra kvinnorna är funtade begriper Spader inte, verkligen inte.

Men mest av allt minns hon faktiskt sina första röda pumps. Lyckorruset när de visades upp, förtvivlan när de fick en repa på klacken som fastnade i en brygga, och Spader som grät av besvikelse. Helenes nagellack som reparerade skadan och Spaders eviga tacksamhet.

Och pappans sång...

4 kommentarer:

  1. Åh, jag minns mina första röda pumps också. Egentligen var jag för liten men efter lite tjat veknade mamma. Vår tax Jerry tyckte dock om dem lika mycket som jag så han åt upp den ena, ojojoj, vad jag var knäckt...:)

    SvaraRadera
  2. Inte lätt! Vad är det med just de röda? För det är ju inte de mest lättanvända skorna. Kanske är det Dorothys skor som får oss att längta?

    SvaraRadera
  3. Ja, ja, ja! Röda pumps! Jag minns också! Och ja, de där tubsockorna..... jag glömde mina skor i San Fransisco hos moster och blev ledsen i ögat när hon gav bort dem.... VA?! Ge bort skor????? Hon har fått höra....

    SvaraRadera
  4. Va, en moster? En morbror har man ju kunnat förstå!

    SvaraRadera