Manifestet

Har inte jobbat nämnvärt med manifestet under den senaste månaden. Trots att det kan vara oerhört viktigt. Vad vore livet utan en karta att följa när man känner sig som en vindflöjel i stark motvind? Observera det ironiska ordvalet. Snart söndag...

Inser att det som förr var en blogg där man kunde ta lärdom av Spaders irrfärder i verkligheten mer har transformerats till en lättviktig sörja av bridge, Esset och hosta. Vilken lärdom kan dras av detta trams? Limousine på nyårsafton - utan att på något sätt ha gjort sig förtjänt av det- vem bryr sig?

Spader försöker därför krångla sig ur Cocillana-dimman - vågar sig dock inte utomhus eftersom hon redan fryser som en hund inne i den tämligen varma lägenheten - och få fram något matnyttigt ur de filososfiska gömmorna av sitt inre liv.

En tid hos doktorn hemma i Lilla byn är bokad redan på måndag. IGEN. Någon måste hjälpa till med denna galna hosta som hindrar Spader att leva ett någorlunda aktivt liv. För det är i år som den där djävla Tjejmilen ska få veta vem som är boss. Under timmen var målet i höstas - det är målet för 2010 också, men då måste det tränas.

2010 är ett år då massa saker måste hända. Det ska sökas jobb, fixas cv och förhoppningsvis klaras av intervjuer, det ska säljas hus, tömmas och flyttas, det ska avslutas en massa, det ska firas en "student" och Spader är inte laddad till tusen utan kanske mest bara hostig och rädd. Det är en lång resa - men ibland glömmer Spader att resan redan är påbörjad och hittills har gått hur bra som helst. Spader är ju heller inte ensam. Långt ifrån ensam. Faktiskt.

Även om det finns en del höga vågor och till och med någon/några som försöker vicka på båten så hjälper de allra flesta i Spaders liv till. Det gäller såväl här i bloggosfären som i det verkliga livet. Är ni inte med och ror så hejar ni på. Esset står oftast med öskaret i högsta hugg eftersom Spaders båt har en tendens att ta in vatten från de mest underliga håll.

När Spader tvivlar på att hon och Esset ska kunna ro båten iland så står han fast i sin övertygelse om att det ska bli precis hur bra som helst. Bara ett halvår kvar. Klart vi hinner. Klart vi kan.

Veckans paragrafer till manifestet:

6. Sätt upp mål. Arbeta för att nå dem. Njut -både under resan och när du är framme. Sätt upp nya mål.

7. Låt inte rädslan hindra dig.