tisdag 20 juli 2010

Insikter en sen måndagsnatt i Järvastaden

Tål inte så mycket cider. Bara litet grand. Så flyttar tangenterna så där bråkigt på sig hela tiden.

Han älskar mig, Esset. Ingen annan. Och det finns ingen annan som han vill spela så mycket kort som med mig. Fast jag bjuder så högt hela tiden. Så är det, för det har han sagt.

Och jag - det är Spader det! Tjejen med skavsåret på höger fram. Nej, visst ja - det är trav!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar