torsdag 15 juli 2010

Packar

I den stora väskan packas mormors svarta klänning, svarta strumpbyxorna och svarta skorna. Essets svarta kostym och vita slipsen. Juniors nya skjorta. Var är näsdukarna?

Tillbaka till Lilla byn för begravning. Vi hörs efter det...

2 kommentarer:

  1. Kära Spader - igår läste jag den blogg. Frågan var, hur kommenterar man till någon som är på väg till begravning? Jag stängde din blogg.
    För en stund sedan satt jag på balkongen och lyssnade på sommarprataren. Kyrkklockorna i Domkykan började ringa och jag tänkte på dig och de dina. När klockorna ringer mitt på dagen är begravning, Kyrkklockar är vackert när de ringer in till den sista vilan.
    Nu behöver Esset sin Spader, det är skönt att ha någon att hålla i handen när det är jobbigt.
    Ha det så bra - livet går vidare.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  2. Älskade Viola: Underbar präst, Anders Åkerlund som har varit i Västerås. Stjärnsopranen och Sångfågeln sjöng alldeles underbart och Joel spelade vidunderlig fiol. Det var trumpet och orgel också och syskonen som sjöng. Men det är ju just det, livet går vidare och efter en vacker begravning kan man sträva på, så sakteliga... Stora kramen så länge!!

    SvaraRadera