Livet som pussel

Sjuk var Spader den där vårvintern 2007. Faktiskt riktigt dålig. Det var livet som hade gett Spader en käftsmäll som gjorde henne groggy och inte så villig att resa sig alls, då hon låg nere för räkning.

Men sedan ljusnade det. Man hade en handläggare på FK, minsann. En snäll handläggare. Men som hela tiden tyckte att Spader nog borde jobba deltid som slutmål. -"För att få ihop livspusslet!" Det uttrycket tror Spader att den rara handläggerskan hade lärt sig på någon kurs.

Senare lade Esset och Spader sitt tvåbitars. Ett skitsvårt tvåbitars. Obviously. Dessutom ligger det en jävla pusselbit i asken och skramlar. Lägger hela tiden biten i en annan ask och Esset hämtar ideligen tillbaka den, fast Spader skriker ut fel färg, fel motiv! Sådana pussel kan ändå inte bara vara tvåbitars. Det är alltid, alltid fler bitar som måste läggas dit!

Miss UD hittade en pusselbit i sin hand. Det är man glad för. Superglad. Och när Spader tittade in hos Loppanlej kunde man se att den finaste bilden - utan grodor - växte fram, trots att inte hela pusslet var färdigt.

Låt oss pussla vidare bara!