Materiellt saknar Spader ingenting.
-"ÅÅÅÅååå jag saknar Lilla byn", säger Junior. -Det gör INTE jag, säger hans mamma. -"Men du saknar väl människorna?"
Spader rannsakar sitt hjärta. Och nu håller alla Lilla by-läsarna andan...
Och så klart, ibland saknar jag er, många är totalt underbara, men faktum är att jag saknar kollegorna på jobbet i Lilla jobb-byn mer. Spader var mer av en innekatt som satt och trixade framför datorn på fritiden. Satt med näsan i en bok eller framför TV:n Var inte ute och hängde med Lilla by-borna så mycket. Faktiskt.
Spader saknar Henrik. Ibland så gör saknaden fysiskt ont, fortfarande. Men saknaden är mindre här i Järvastaden. Och snön behöver hon heller inte sakna här. Snö och kyla har följt med från Lilla byn...
Ibland kan man också ana det drag hos Spader där impulskontroll saknas. Tränar. Tränar och tränar. 43 nu. Det händer att Spader kan föra sig under längre sammanvaro med andra. Räknar med att vara ständigt underbart kontrollerad och samlad i 85-årsåldern, eller så.
Mmm, jag älskar avsaknad av impulskontroll! =)
SvaraRaderaNilla: Det är okej -hos andra! Ibland!
SvaraRadera