lördag 11 december 2010

DAG 30- Ett sista ögonblick

Det ringer på mobiltelefonen i Järvastaden. Spader är nyduschad, iklädd enbart morgonrock och försöker ställa sig nära balkongdörren för bästa täckning i den bunker av radioskugga som lägenheten ändå är. Men nej. Uppringaren hör inte Spader.

Spader kliver ut på den snötäckta balkongen utan varken skor eller strumpor. -8 grader. Ganska kallt. Det är den trevlige vice vd:n på företaget där Spader var på intervju under gårdagen. Man har intervjuat en ytterligare intressant person, men satt den på vänt eftersom Spader är den kandidat man vill ha. Man har nämligen talat med Spaders gamla chef också. Och minsann, den gamla chefen hade bara gott att säga om Spader. Länge.

Det här samtalet börjar också kännas långt, farmför allt kallt. Men Spader vill inte berätta att hon är galen nog att stå utomhus i minus åtta. Och hon är glad, så glad att hon blir varm snabbt igen, i alla fall i hjärtat, fortare än någon hinner säga raggsockor.

9 kommentarer:

  1. Haha! Underbart! GRATTIS till jobb! Och två dessutom. Eller svårt att välja??? Varm kram! Och grattis igen!

    SvaraRadera
  2. Galna Spader. Hoppas verkligen att du inte måste ringa och sjukskriva dig det första du gör. ;-)

    Jag sitter och brottas med rubriken 'Ett annat ögonblick'. Jag har så svårt att komma på ögonblick.

    Det blir nog någon fuskis igen. Speciellt med tanke på att jag måste skriva 'Ett sista ögonblick' också.

    Glad lördag!

    SvaraRadera
  3. Det är ju inte klokt vad kul det är för dig.
    Heja Spader!

    SvaraRadera
  4. Grattis! Men klä på dig nu så att du inte får lunginflammation

    SvaraRadera
  5. Grattis till jobbet, eller jobben kanske jag ska säga. Du är galen som inte ens sätter på dig skor innan du ställer dig på en kall balkong.

    När sambon och jag kom körandes i torsdags så får vi se två halvstora pojkar i tolv-tretton års åldern springa på trottoaren iförda enbart kallingar. I snön. Men de skrattade där de sprang så det var nog bara ett tokryck de kommit på. Spader är nästan lika galen som en tolvåring....:-)

    SvaraRadera
  6. Stort grattis från Trosabygden vilket lyft,man behöver ju jobb om inte så för den sociala biten,kan ju inte bara lira kort.....Hmm fel där det går ju visst:)Grattis/ Johan...

    SvaraRadera
  7. Som jag sa - får du inget jobb är det företagets förlust, inte din. Och vips har du hittat två kloka chefer som ser din kompetens!

    Grattis!!!

    SvaraRadera
  8. Ljuvligt!
    Att du stod barfota på balkongen i minus åtta men inte avslöjade det. Såna personer kan man inte annat än beundra.

    Men VD och företag? Ska du inte jobba som mattelärare?

    SvaraRadera
  9. Cina: Tack raring! Jag är väldigt glad. Och ja det var ganska svårt att välja, men jag har valt! Katarina: Jag borde väl ha sagt ifrån, men jag var glad och ville inte verka besvärlig. Ögonblicken är supersvåra, jag håller med!
    Åsa H: Den berömda ketchupeffekten i kombination med en galen Spader...Tack för att du hejar på mig!
    Shamrock: Tack! Lovar att klä på mig!
    Cicki: Tack! Jag hann inte leta rätt på några skor, jag var så stressad. Jag rörde mig hela tiden där ute på balkongen, men idag ska jag bara ha ordentligt på mig!
    Johan: Det är roligare att kombinera kortspelet med litet jobb! Tack för grattis!
    Tess: Du sade ju det! Tack, raraste du!
    Nilla: Tänkte vara ekonom i stället så får du och alla andra trassla med GY-11 själva. Ett grötrim minsann! Kram!

    SvaraRadera