... hösten 2009, när Spaders bil blev en följetong och det aldrig, aldrig (eller i alla fall först efter flera månaders väntan) dök upp någon jävla turbo. Då skulle man ha känt killarna på Spaders nya jobb. De har minsann turbo. På fler sätt än ett!
För övrigt känns det som om två och en halv-dags (2,5) första vecka är lagom. I Spaders huvud går det runt, runt, runt. Ute faller snön.
Och ja. Spader är lycklig.
Vad härligt att höra, Spader.
SvaraRaderaRoligt!
SvaraRaderaJag är lycklig över att du är lycklig... Får jag och han bo hos er på maran? :)
SvaraRaderaÅsa: Ja, eller tröttsamt?
SvaraRaderaIngerun: Man blir nöjd, det blir man!
Miss UD: Han är lika välkommen som hon!