Spader chattar med en lillebror till en tjej från förr. Han säger att han minns Spaders skratt. Är det bra eller dåligt?
För övrigt är vi rörande ense om att livet i förorten på 70-talet var hårt och orättvist. Kusinerna på landet fick köpa serietidningar medan vi var hänvisade till Biblioteket, kulturens högborg, där böckerna kördes i en modern kopieringsmaskin. Man fick knappt läsa hcg. Och varför tillhandahölls inte böckerna med de röda och gröna ryggarna?
Vårt bibliotek hade serieböcker, man fick låna max 2 st/gång
SvaraRaderaAtt någon kommer ihåg ens skratt måste bara vara jättebra!
SvaraRaderaShamrock: Livet i stan!
SvaraRaderaÅsa: If you say so!