... som alltid har på sig samma byxor. Alltid. Eller så har han köpt två likadana som han varvar mellan. Hur man vet att det är samma? De sitter så fruktansvärt illa. Jeans i en omodern tvätt tillsammans med ökenkängor och, actually, olika kavajer. Och han skulle se så attraktiv ut med ett par andra brallor. Och andra skor. Synd. Vet i och för sig att den egna referensramen är aningens skev. Byter och tvättar efter en dag. Alltid något nytt på gång.
Sånt tänker man i bussen en fredagskväll, på väg hem till Esset.
Utanför rutan en otroligt vacker regnbåge som går hela vägen runt och där alla färger syns tydligt. Ett solregn. Och man vill fota men inser att man ändå aldrig kan återge det för er. Eller för Esset.
Och man tänker på Henrik. Det är Kristians blogg som får tankarna att hamna där. Och kanske solregnet. Den där blandningen som skapar regnbågens alla vackra färger. Det är livet. Och brytingen med döden.
Jag kan aldrig återge det för er. Eller för Esset.
Så tänker jag på mannen och hans fula byxor. Och på Henriks byxor. Hans jeans var också hopplöst fula och omoderna. Honom älskade jag. Han hette Henrik och tyckte mycket om regnbågar. Och hade han åkt buss hade det suttit någon där, på bussen, som tyckte det var synd. Att han inte hade snyggare brallor.
Du berör mig så grymt varje gång du pratar om din kärlek till Henrik och om det som var då.
SvaraRaderaJag vet att Esset är mannen i ditt liv nu och det är han du älskar.
Men ibland tittar man bakåt och de gamla känslorna kommer. Det är två olika sidor. Då var då och nu är nu. Ändå kan känslorna vara densamma för två olika män. Eller kvinnor. Eller något annat.
Jag är så glad att du har Esset och att han är världens finaste man. För det vet jag ju som fått träffa honom......:-) Kram
Så fint skrivet!
SvaraRaderaKram!
Cicki: Esset är toppen! Jag har haft jordens flyt!Kram till dig också. Cina och jag tänkte boka date med dig snart!
SvaraRaderaUlrika: Tack. Kram tillbaka!
Det ser jag fram emot.
SvaraRadera