Alla vet ju att livet inte är en tävling, trots att man hela tiden gör allt för att inte förlora.
Men ändå. Tittar på mina barn och inser att jag är en vinnare. Mina barn är helt enkelt litet sötare, litet smartare och generellt litet mer väluppfostrade än andras ungar. Rent krasst alltså. Om man tänker objektivt. Som ju jag gör, jag är ekonom.
Kolla bara på Junior. Inte så smart alla gånger. Inte så väluppfostrad heller får man väl säga. Men riktigt söt. I alla fall. Ännu så länge. Snart har väl han också svart hår.
Och så Äldste sonen. Väluppfostrad. Tämligen. Smart. Jorå. Ganska söt också.
Ni andra morsor och farsor är helt enkelt chanslösa. Erkänner ni er besegrade?
Aldrig! :)
SvaraRaderaNo way! ;-)
SvaraRaderaInte alls! Tar upp kampen på allvar!
SvaraRaderaTävling? Gissa!!! Saknar dig, tur du har en blogg! Kram Hurtis
SvaraRaderaI will not keep calm: Mäh!
SvaraRaderaFru Fransson: Mäh!
Mis(s)match: Mäh!
singlemamman: Mäh!
Hurtis:! Mäh! Jag saknar dig också!
Sa vi inte att de där ynglingarna snart är mina svärsöner? Jo, det sa vi allt.
SvaraRaderaDet sa vi absolut, Nilla!
SvaraRaderaFast jag har ju med största sannolikhet de sötaste girlsen in da town, el universum om man så vill. Rent objektivt precis som du säger. Trots att jag inte är ekonom utan en sån där tillknäppt och underlig bibliotekarie. ;D
SvaraRaderaAlltså, dina tjejer alltså. Min äldste är 21 och Junior blir 12 i sommar. Ska vi presentera dem för varandra?
SvaraRadera