Igår kväll, eller natt då, kom jag på att jag skulle kolla in Perseiderna. Det gjorde nämligen ungefär 25% av min bekantskapskrets på Facebook. Gratis är gott, liksom.
Det regnade men jag tänkte att jag kanske skulle kunna se natthimlen bryta igenom molnen någonstans. Inte ett enda stjärnfall såg jag. Efter en stund, ganska lång - därav rubriken, insåg jag att jag inte såg en endaste liten stjärna heller. Bara himmel upplyst av stadsljus. Först var jag litet besviken. I Lilla byn kunde man minsann se stjärnorna.
Insikter.
1: Under de 23 årens deportering tittades det endast ett fåtal, lätt på ena handen räknade, vinterkvällar på stjärnor och norrsken. Ingen större förlust.
2: Massor med lantisar utan störande stad i bekantskapskretsen. Men har de någon bio?
3: I staden får man vara sin egen stjärna.
Pax för att vara Örebros stjärna!
SvaraRaderaDet var bra och snabbt paxat! Inga stjärnfall inte! :-)
SvaraRaderaSynd att det inte var stjärnklart, det behövdes om man skulle se stjärnfallen. Där vi befann oss var det becksvart och inga ljusföroreningar. De kommer tillbaka nästa år...
SvaraRaderaJa, jag såg ju att du kollade. Men jag tror faktiskt inte att det räcker med klart väder. Stadens ljus. Men om det blir klart ikväll ska jag försöka igen.
SvaraRaderahaha - gillar punkt 3
SvaraRaderaVisst är det en bra punkt!
SvaraRaderaGillar också punkt 3! Jag tror jag tittade på film istället! Guu så ytligt eller hur!
SvaraRaderaLibrarybeth: Film. När man kunde ligga i naturen under bar himmel? Ja, ja.
SvaraRadera