fredag 30 augusti 2013

Livet som tävling

Jag är en mycket utpräglad tävlingsmänniska. Tävlingsinriktad som tusan. Jag kanske lurar någon annan ibland, men aldrig mig själv. Det är viktigt att vinna.

Nu har jag och en annan tant person råkat bestämma att vi ska gå ned fem (5) kilo var innan nyår. Lugnt och säkert, Gamla Bettan.

I förrgår träffades vi på hemmaklubben. Glatt meddelar den andra att hon redan gått ned ett (1) kilo. Jag peppar. "Vad har du gjort? Bra jobbat! Om du lägger till träning nu så går det här ju lätt som en plätt". För jag vill gärna att andra ska lyckas. Helt ärligt. Bara att jag vill lyckas bättre. Så jag sa som det var. Att jag hade gått upp ett kilo. Om det fungerade som bränsle? Gissa.

Den andra tanten personen vet inte ens om att det är tävling. Och behöver inte veta. För tävlingen handlar bara om mig. Alltid bara om mig.

Tävling.

I morgon börjar Elitserien.


5 kommentarer:

  1. Och jag är inte ett dugg tävlingsinriktad. Men blir glad när det går bra för andra. Och hejar på dig/er i elitserien.

    SvaraRadera
  2. 18 12 ger alla guldpoäng. Mer än så kräver jag inte match 1! /JÖ

    SvaraRadera
  3. En enda gång i livet har jag bantat ordentligt. Då var det en kompis som utmanade mig. Vi skulle se vem som orkade gå ner 3 kg till ett visst datum. Jag gick ner 10 kg och hon gick upp 3 kg. Tävlingsinriktad? Nä då, inte ett dugg.....:-)

    SvaraRadera
  4. Uj. tufft men du kommer igen! Heja dig!

    SvaraRadera
  5. Singelmamman: Thnx!
    JÖ: Fick inte alla guldpoäng. Men några!
    Cioki: ha ha ha!
    Librarybeth: Det kommer att gå fint! Tror jag.

    SvaraRadera