lördag 11 januari 2014

På väg till Göteborg kan man också blogga

I alla fall om man hänger med andra bloggare, vilket jag gör. Katarina sitter bredvid och fipplar med sin Ajfån.

Vad gäller rankingen är den god. Nu när vi har gjort slut, bridgen och jag, går det väl åt helvete, men vem vet? Glöden kanske tar sig?

67 är året jag är född. 67 är platsen. Och vilken dröm det var, att bli rankad tvåsiffrigt. Och komma över 1000 rankingpoäng.

Varför är jag då inte glad?

Hostan. Säger vi.

Och om några timmar säger vi Hej till Göteborg!

9 kommentarer:

  1. Det där är bra - jäkligt bra! Grattis!!!
    Men hälsan är förstås viktigast.
    Börja med tacksamhetslistor?
    /Lillemor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske. Jag har mycket att vara tacksam för och tror att jag är en nöjd och glad personlighet. När jag inte känner så försöker jag att ändra någon komponent. Där är vi nu!

      Radera
  2. Jag tror helt enkelt att du inte ska göra slut.

    SvaraRadera
  3. Svar
    1. Jag tror att jag är litet less. Jag har nått en massa av mina mål och nu går det litet knackigt. Det känns som om den enda vägen är ned?

      Radera
  4. Jag kan inget om Bridge, fast min mamma spelar flera gånger i veckan och åker på Bridge"läger" och har sig. 72 år gammal. Hon har roligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Viktigast är att ha roligt! Och det känns som om jag har tappat bort det just nu. Ska försöka att hitta tillbaka!

      Radera
    2. Bra - gör det och lycka till!

      Radera