Trettondagen

Vi skulle ha spelat bridge. What else?

Men ställde in. Jag vill inte. Av många olika anledningar, men just nu är det inte roligt. Är det inte roligt ska man låta bli. Tanken var att vi skulle ställa in Gävle också, men det gjorde vi inte och det var verkligen ett felbeslut, sett så här i backspegeln.

Fast det känns som om vi skulle ha hittat rock bottom vilken dag som helst nu, Gävle or no Gävle.

Igår plockade vi undan julen, trots att jag alltid brukar vilja ha kvar den till Tjugondag Knut. Den här veckan har jag galet mycket på jobbet, massa möten och någon kvällsaktivitet. På lördag morgon sticker jag och en massa pigga bloggare till Götet för att hänga. Det var nu eller för sent alltså. Och för sen vill jag inte vara mer i år. Tänka för sent. Vakna för sent. Se sanningen för sent.

Hemmet känns rensat och städat. Jag känner mig inte glad och inte ledsen. Det är inte så mycket jag. (Vem är du, vem är jag -levande charader?)

Planen för resten av den här dagen, den oförutsett bridgefria, är att sticka till Kista och ladda med en hel del av bloggosfärens boktips. Tanken är fler böcker och mindre kortspel. Senare ansluter Esset och Junior så vi kan se "Hundraåringen" på bio. Mat. Finns också i Kista!

Vem vet, kanske finns det något annat jag vill ha i Kista? Annars sätter jag mig på ett fik och läser en bok.