måndag 17 februari 2014

1. Det här är feminism för mig...

Ibland är ordet problematiskt för mig. I bubblan som är mitt liv. Förknippat med brända behåar och röda strumpor. Som om feminismen sitter i kläderna?

Alla som har barn vill väl att det ska bli mer jämställt i samhället? I framtiden menar jag? Feminism betyder att kvinnor ska få lika villkor som männen. Samma möjligheter och samma skyldigheter. Även om vi vill tro att vi är där redan, så är vi inte det. Jag vill tro att jag behandlar pojkar och flickor som är (actually var) mina elever likadant, men vet att jag inte gör det. Och det är inte bara mitt fel. Jag är ett barn av min tid. Men bara genom att vara medveten kan man förändra. Gör om - gör rätt! Och varför det då kallas feminism och inte jämställdhet är only semantics. Det är faktiskt så att det är kvinnorna som måste framåt, uppåt! Och det innebär inte att män måste ned, bara bereda litet plats däruppe i maktens korridorer.

Och hens vara eller inte är en jävla pseudodebatt.

Jag har egentligen inte tänkt så mycket på om jag är feminist eller inte. Är väl aningslös och insnöad. Men från och med nu ska jag svara ja om någon frågar. Hur kan man vara annat? Inte för att någon kommer fråga. Ändå.

Hänger på Onekligens nya lista om feminism för att man ibland bara måste. Trots att man är aningslös och insnöad.

6 kommentarer:

  1. Och jag fortsätter älska dig för, bland annat, din briljanta förmåga att förklara. Nu ska jag in till Onekligen också.
    Puss på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Puss tillbaka. In till Onekligen allihop!

      Radera
  2. Har också svårt för ordet, för mycket Gudrun Sjdén (har inget emot Gudrun) och randiga vänsterstrumpor över det hela. Säkert också barn av min tid...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och då känns det bara som om man vill återerövra det. Eller måste det överges?

      Radera
  3. Jag är väl också feminist då, om det innefattar att kämpa med näbbar och klor för att min dotter inte ska färgas av rosa, se sig själv som "inte värdig" och pusha henne mer än sonen i allt som handlar om att "kliva fram". Men jag har aldrig tänkt på det så... Svårt ord... Har dessutom en nära vän som man nog kan beskriva som ninja-feminist - hon kan vara så tröttsam ibland...Jag är nog mer mellanmjölk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mellanmjölk är kanske jag också, men känner att jag måste steppa upp litet. Var det inte vi som skulle förändra världen?

      Radera