Budapest II

Jag är tydligen svårfotograferad. Med det menas kanske inte precis som ett spöke som inte syns på bilden, endast i verkligheten (alternativt tvärtom, eller att de inte syns i speglar, tricky det där med andevärlden, let me tell you) utan att det alltid görs miner och pratas.

MEN:

Jag är glad, står på ett torg och äter glass. Har på mig en bubbelgumsklänning trots att ungdom saknas. Det är midsommarafton och den här tanten behöver inte plocka blommor för att veta vem det ska drömmas om till natten. I efterhand blev jag tydligen jagad av ett spöke eller ett monster en bridgelärare.