Eftersom jag inte lyckades få med några silverpoäng...

... hem till Järvastaden var det desto turligare att jag, när Esset blev litet sen till klubben, hann slinka in på Indiska.

Där landade jag den snygga klänningen/tunikan som Åsa fick övriga på bloggträffen i lördags att vilja införskaffa direkt. Den hängde på passa på-snart slut-klädstången. Jag passade på. Att köpa några saker till.

Min tröst i natten.

Alltså, vi har ju redan en

Råsaftcentrifug.

Man skulle kanske önska sig någon äldre "Årets julklapp"?

Esset, kan jag få en Tamagotchi?

Vaknar

Av den där jävla väckarklockan. Jag säger att jag måste skynda mig upp för att det är torsdag och Junior ska åka buss med mig.

"Det är onsdag!" Säger Esset. "Och vi ska spela kort ikväll!"

Förträngning?

Var är Helena?

På TV säger de att Zlatan är så ensam.

Men föreslår Elm och Källström som sällskap.

Har de verkligen fattat grejen?

Mörkt

Som poesi.   

Säg till alla de andra
att de inte kan stanna här
Simbassängen är stängd nu
Låtsas att vi har glömt nåt kvar

Vatten av silke, flyter på rygg som barn
Allt är turkosblått, luften är kall och klar

Det är för mörkt
Det är för mörkt, så mörkt
Tusen, miljoner, miljarder ser oss fast det är så mörkt

Jag får låna din tröja
torkar av mig så gott det går
Solen kommer å dröja
dina läppar är nästan blå

Hänger på kanten
vill aldrig mera hem
Rör oss mot rummet
det är för kallt min vän, i vattnet

Det är för mörkt
Det är för mörkt, så mörkt
Tusen miljoner miljarder ser oss fast det är så mörkt

Det är för mörkt
Det är för mörkt, så mörkt
Tusen miljoner i staden ser oss fast det är så mörkt

Jag är rädd för att dyka
Mina ben är för bleka
Pratar utan att lyssna
och glömmer att andas
Vi är nog lite lika
Ingen kommer ge vika
Vakten kommer å ringa
och då får vi springa, springa, springa

Springa, springa, springa

Det är för mörkt
Det är för mörkt, så mörkt
Tusen miljoner miljarder ser oss fast det är så mörkt

Det är för mörkt
Det är för mörkt, så mörkt
Tusen miljoner i staden ser oss fast det är så mörkt

Dagen startar med ett nytt rankingmål

1000

Rankingpoäng alltså.

Spoiler

The Big C.

Sonen gör något som Cathy vill hinna se.

Jag åker tillbaka i tiden. Våren 2005. Junior är tre år gammal. Ska fylla fyra på nationaldagen. Henrik sitter ofta ute i rullstolen eller någon annan skön stol och tittar på när Junior spelar fotboll. Han har försökt spela någon gång, men morfin gör inte underverk för koordinationen.

Vi bestämmer att treåringen ska få en tvåhjuling. Trots en envis åsikt hos mamman om att treåringar inte cyklar på tvåhjulingar. Inte fyraåringar heller.

Vi tänker att Henrik ska hinna se sin son lära sig cykla.

Det tar en hel lång dag. Egenhändigt lär sig treåringen, snart fyra, att cykla. Utan stödhjul. Utan hjälp.

Så cyklar han för sin pappa.

Hela den sommaren cyklade han för sin pappa.

Även när Pappan bara kunde se honom uppe från molnet.

Av olika anledningar ...

... ringde jag den där paraplyfabriken, ni vet. Eller en del vet. Jag kom fortfarande ihåg telefonnumret.

Och nu vill jag gå hem, hämta matkasse, laga mat och tända ljus. Krama på familjen litet.

Jag kan tänka mig att skälla på någon tappad strumpa också.

Man ska inte vara för mjäkig. Tycker jag.

En del gånger när väckarklockan ringer...

... vaknar jag och blir riktigt irriterad. Vad är det för jävla påfund?

Idag är det en del gånger.

Har stått i duschen en kvart och försökt vakna med resultatet, en hostattack på 10 minuter.

Kände efter ordentligt, men inte sjuk idag, nej.

Bara att leta rätt på något att sätta på sig och hasta till jobbet.

Var är mitt kaffe?

Här.

Esset kommer hem med blommor

Du kanske vill se en bild på dem? De är supersnygga. Jag är ändå nöjdast med min spadernål. Från augusti (inte ens december) i fjol. Man hette fortfarande Einarsson.

Här kommer bilder. Och ja, litet gladare blir man.

Lackar...

...det mot jul?

Näej. Det är bara jag som lackar ur fullständigt. Så vi hoppas att fredagens kontor gör mig på bättre humör. Over and out.

Det surrade i min handväska...

...

Mobilen.

Ringer inte så ofta på den.

Hemmaklubben.

"Ja, vi undrar om någon har gett dig din Spadernål?"

?

"Ja, du blev Spadermästare i december 2012 och vi verkar ha missat att ge dig en nål!"

Det finns alltså en nål med en Spader på som jag borde ha fått för ett år sedan!

Ja ja.

Jag blev inte ens upprörd. Bild kommer!

Maggio och jag leker kontor tillsammans

Varje morgon..,

... när jag väntar på bussen bestämmer jag att "imorgon tar jag mössa"!

Så även idag.