Om kärlek

Ni kanske tror att det är att springa hand i hand i solnedgången på en strand i Turkiet? Det skulle det kunna vara, men jag tror mer på att det är att gå tillsammans på ett pass i Power step utan att kunna stegen och han efter passet erbjuder sig att bära bort hennes skivstång och bräda som av någon mystisk anledning har blivit jävligt mycket tyngre efter passet.

Jag kan ha fel, men det är otroligt sällan. Så sällan att det nog aldrig ännu har hänt. I alla fall inte i fråga om kärlek.

Kalla mig typ Kärleks-Saida.

Nä, jag har inte saknat Sverige en endaste gång

Inte ens IKEA.

När jag inte leker kontor leker jag giraff!

Obviously.

Säg det med ett leende...

... och med en glimt i ögonvrån.

1. Avresa till Turkiet imorgon. Antal packade attiraljer =0.
2. Fredag och löning. Party på stan =0 (Se punkt 1)

Det känns ändå som att jag kan stå ut med min packningsfredagkväll. Om jag får en cider?

Vilsen

I ett hav av gula post-it (fakes, men whatever) leker trött Spader kontor. Nyss försökte jag lägga upp ett nytt konto med en smiley.

En glad smiley.

Semester på lördag.

Spruta

Gillar inte.

Nu vaccinerad. Ett bokmärke till mig.

Och i Lilla byn klagar man över vargar

Hur ofta försöker de gnaga sig in genom toan?

 

 

 

 

Men så har de ju snön. Jag sitter hellre hääääär...

En sjukt bra sak med mig är att jag har så nära till mina känslor

Igår till exempel.

Då fick jag en känsla av att ha spelat bridge litet dåligt. Och av att Junior hade stört mig. Vilket ledde till ett starkt shoppingbehov.

Klickade följaktligen hem några par byxor och några blusar.

Några är fler än tre.

Dagens lektion

Mamma. Min mamma. Ska gå i pension i januari. Bara för det har hon givit mig en bok. Om pension. Och kvinnor. Gå inte i fällan. Säger hon.

Och så får en ekonom lära mig om olika fällor som man inte ska gå i. Det handlar bland annat om studier och småbarnsår. FYI: Been there, done that. Vad jag pluggade till när barnen var små? Ekonom och lärare.

Tur eller otur?

Casinot, Esset, Stjärnsopranen och jag.

En turlig kombo, om ni frågar mig.

Det här med fredagsmys

Har man ett Ess hemma kanske man ändå ibland vill ha en Kung? Ikväll får vi besök av en liten prins.

Adekvata åtgärder har genomförts. I hemmet kommer också att finnas läsk, chips, ostbågar och spagetti med köttfärssås.

Alltså...

...det här med inneboende. Det går tämligen smärtfritt. Men ändå. Inneboenden fick ledigt från praktiken imorgon och har därför tagit tåget tillbaka till studentstaden.

Och vi har IF.

Iofs har vi haft Mamma här i flera timmar på middag, den vanliga tvätten och läxläsning med Junior.

Men NU har vi tid för varandra, Esset och jag.

Det är därför vi sitter framför varsin skärm.

Om dansband

Esset är absolut bäst. Men han gillar en hel del konstig musik. Nu är jag en tjej tant som har vuxit upp på 70-talet och därför inte har kunnat undgå Svensktoppen, varför en del kramgoa låtar fortfarande finns på hårddisken, bara att plocka fram vid behov. Då hakar Esset glatt på. En låt som jag brukar sjunga för honom är "Är du min älskling än?"

Det brukar jag minsann vara. Oavsett vad jag hittar på för odrägligheter.

En snubbe som skriver inlägg på Svensk Bridges Anslagstavla har en automatiskt inlagd avslutande fras. "Lycka till med bridgen!" Och jag tänker alltid på den som ironi.  Kanske för att personen ofta, men inte alltid, vill klaga på något eller några. Då kommer jag att tänka på en annan dansbandare.

"Lycka till med nästa kille!"



Och det är väl det som är dagens meddelande till Trollet. Det och "Lycka till med bridgen!"

Sent igår kväll

Efter bridgen. Tittade in hos Katarina. Blev inspirerad av en tomat. Så jag åt en.

Efter det åt jag en skål med chips.

Tur att jag hade grundat med tomat i alla fall.