Litet grand oroade man sig ändå. Inte bara för hur det skulle gå för Junior med ny skola och nya vänner. Man tänkte att med ett socialt geni kan det nog ordna sig.
Hur skulle det gå för Spader? Nya vänner? Man tänkte att med ett troll i kretsen runt Esset kunde det gå precis hur som helst. Eller till och med ganska illa.
Med facit i hand två år senare kan man meddela att den oron har kommit på skam. Trollet ställde sig i ljuset och sprack. Det finns vänner. Och kollegor. Bokcirkel. Tjejbridge-egentligen borde man säga tantbridge men det har inte tanterna fattat så det får vara tjejbridge ändå. En Stjärnsopran. Och så min lilla, lilla värld av bloggar.
Tack! Hemskt mycket TACK!