Dåligt ordförråd...

...sägs den ha som svär. Jag upplever mitt förråd av ord som synnerligen välfyllt, som ett skafferi om hösten. Det står många kompotter, syltat och saftat, inlagt och torkat på de hyllorna. Men, delvis tack vare min nu döde pappa, där finns även en mångfald av svordomar. Många av dem används frekvent, särskilt under de senare synnerligen miserabla åren, men även i diskussioner/heta bråk med min närmaste familj. -"Hon svär som en borstbindare", sa farsan, varpå han deklarerade att jag aldrig torde bli gift.

Det är alla dessa svordomar som virvlar runt i mitt huvud och som vill komma ut ur min mun, som gör att jag hellre pratar med Mamma i telefon än bloggar, när jag mår som sämst. Nu tror jag dock att jag har kommit upp ur svackan för den här gången.

Junior är sjuk, är det någon som har hört den förut? Skolsköterskan skickar dessutom en lapp om att han bör göra ett nytt hörseltest. När jag undrar om han inte hörde alla pipen svarar han -"Nej, jag har ju sagt att jag är hörselskadad!". Imorgon ska de söta små liven gå i Luciatåg -utomhus! Just nu är det 18 grader kallt, så risken är stor att Junior och jag får sitta hemma i stället.

Hantverkarna har invaderat mitt hus, eller... Någon invasion kan man ju inte kalla det, det är mer som en fredlig annektering. Därför är det numera kaklat i köket och ett nytt golv lagt i hallen. Elektrikern kunde inte hälsa på förrän i mellandagarna och det fick allt lov att vara OK!

Nästa vecka är det dags för nästa invasion. Jag har i ett anfall av storhetsvansinne blandat med festglädje beslutat mig för att bjuda hem all personal på min arbetsplats, 40-50 personer. Nu kommer inte alla, vilket jag ärligen heller inte hade räknat med, men ändå. I julveckan??? Tanken var egentligen lysande, för vi har helt enkelt skolans julfest hemma hos mig och jag måste ju ändå fixa en massa till jul. Men sedan då...mat (catering, redan klart) dricka (inte klart), sittplatser (nästan klart), tallrikar och bestick (det finns en dag imorgon också).

Det är då, just då, som Junior kommer på att -"Pepparkakshus, vi måste baka pepparkakshus, ska vi baka pepparkakshus idag, nu kan vi väl baka pepparkakshus, man brukar baka pepparkakshus innan december, i varje fall innan Lucia, på dagis bakade vi pepparkakshus innan Lucia..." Spader Madame tänker, oskrivbart, oskrivbart stoppa upp huset oskrivbart, men säger, vi måste i alla fall vänta tills det är färdigt i köket så vi kommer åt spisen och så...

Tänk så "juligt" all skolpersonal kommer tycka att det är hemma hos oss när de ser vårt vackra pepparkakshus... Men häxan då? Jo, det föreligger viss risk för att hon finns i närheten ;-))