lördag 6 september 2008

Spader och Springet

Spader är verkligen ingen löptalang.
Spader tycker inte heller att det är roligt.
Spader vill bara se snygg ut när det är klart.

Ändå springer Spader där och ler. Hon tänker på karlar.

Hon tänker på Henrik som troligen skrattar ihjäl sig när alla andra springer ifrån Spader redan efter 300 meter. Vad stolt han ändå är över Spader nu. När hon springer vid kyrkogården och får en mugg vatten så vet hon att han hejar på och hon får ny fart.

Hon tänker på Landslagsspelaren som lurar henne att springa genom att tävla om minuter. Som hejar på och ger uppmuntrande kommentarer så att Spader inte kan sluta-fast hon vill!

Hon tänker på alla uppskattande blickar och alla glada tillrop hon har fått under uppvärmningen och hon förstår att hon någonstans utstrålar något nytt.

Här har ni Spader och hon sitter inte hemma och gråter längre.

Loppet då? Absolut sist, men man får ju lov att erkänna att det inte är någon större uppslutning. De cirka 30 personer som deltog i vuxenklasserna kanske mer motsvarar löparna i min lilla by.

5,7 kilometer på 46 minuter är personligt rekord. Det fungerade tydligen med längre steg och oftare.

Slutligen en bild från loppet:
Killarna som sitter och kollar på loppet bor på min gata och går i Juniors klass. Vi befinner oss mellan 4 och 5 kilometer och den ene ropar-"Du ligger sist!" Jag vet, flåsar Spader. -"Men spring då!" Jag orkar inte, flämtar Spader...

UPDATE: Spader fick nyss ett pris som anlände till Huset vid Älven via vänner. Hur gick det till? Spader har numera en hårdbrödbox i koppar...det du!

6 kommentarer:

  1. Jag är grymt imponerad, vare sig Spader kom sist eller inte. Å så en kopparburk i present. Det är inte dåligt. Det är nästan som en guldmedalj, bara lite annorlunda färg och form.

    SvaraRadera
  2. Du har helt rätt Cicki, precis som en guldmedalj, fast annorlunda! KRAM!!

    SvaraRadera
  3. Man grattulerar och celebrerar :-)

    På den tiden jag var sportig ( så där när jag var 4-5 år så var det ett lopp vid Värdshuset Lugnet som kallades Knatteloppet. Den som kom sist fick en tårta :-) Gissa vem som fick tårta?

    Har Spader sett till någon god prinsses i något skrymsle eller vrå?

    SvaraRadera
  4. Smina: Ingen tårta :-( De kanske tog en titt på mig och tyckte det var bättre att mata mig med hårdbröd... Vad hette killen som fick tårtan i knatteloppet??
    ;-))

    SvaraRadera
  5. "Spader vill bara se snygg ut när det är klart."

    Ojojoj det känns jobbigt att säga det men det blir aldrig klart. Själv har jag hållit på i många år nu...

    Men det roliga är ju att 46 min på 5,7 km blir 1h20min på milen och alltså 7 minuter bättre än förra veckan, men det gäller förstås att orka hålla samma tempo lite längre då också.

    Kämpa på så fixar du milen på en timme nästa höst!

    SvaraRadera
  6. Bridget: Du har helt rätt i att det aldrig blir klart, men den där övervikten som ligger så vackert böljande runt midjan ska väl kunna motas undan litet...

    Jag lovar att jag ska kämpa på, men milen på en timme låter tufft...litet mer realistiska mål kanske?? Härligt att du håller på mig i alla fall! KRAM!!

    SvaraRadera