Trots att det är första advent så känner jag mig en anings aning blå.
Esset och Mamma fick lova att åka innan 18 eftersom det var då det skulle dansuppvisas - och 35 mil, en kulen kväll, är himla långt att köra. Ändå så kan jag känna att det är så krångligt att låta honom åka -kan han inte bara flytta hit i alla fall?
Men Tess- jag trodde att jag nästan hade klarat mig helt från besökare som jag kände! Själv hade jag passligt nog "glömt" min tomteluva - men ett geni hade med sig några extra! Litet lurigt för jag såg några extra glada ansikten när jag vågade titta upp -jag vet faktiskt inte hur du ser ut, men snart träffas vi ju!
Nu är det två hela veckor tills Spader tar en tur till Uppsala för att shoppa loss och umgås med ett kortspelande Ess. Just nu saknar jag att ha hans hand i min och känna hur han lugnt kryssar mellan tonårstrots, 7-års-ilska och uppfostrande mammor. Han är en klippa när det ska umgås på släktkalas med Henriks familj och kan snyggt hålla rätt på en Junior som löper amok på julskyltningen - men lilla byn står kvar!
Det blir till att träna och jobba hårt i några veckor så att tiden går fort och visst ja - det ska dansas Linedance också, då blir Spader riktigt, riktigt glad!
Vad härligt att du haft en underbar helg. Kram på dig.
SvaraRaderaMen din tomteluva var fiiin!
SvaraRaderaOch jag är imponerad av folk som bjuder på sig själva och vågar visa upp det dom kan.
Cicki: Kram själv! För lite helg och för många andra dagar?
SvaraRaderaTess: Lyste med lånta fjärdrar då! Vågade inte låta bli att komma, egentligen vet jag inte vilket som hade varit värst - svikare är inget epitet jag vill ha -men läskigt att dansa för publik var det!