måndag 17 november 2008

Varför bloggar Spader?

Goaste Hilda undrar varför vi bloggar egentligen. För mig var det många saker som gjorde att bloggen startades men det började med världens bästa Loppis! Jag googlade runt för jag ville veta hur det hade gått för min kollega Puderpuff på Make-up-SM. Själv var jag hemma i Huset vid Älven, sjukskriven för depression. På Loppis blogg fanns svaret jag sökte och jag blev en stadig läsare av Loppis och hennes länklista, vi som knappt kände varandra innan.

Senare under våren började jag och kuratorn jobba med målbilder och jag skulle försöka skriva dagbok -den dagbok som naturligtvis blev en egen blogg i stället. Den tokiga Spadern satte upp rökstopp som mål, det var som att rista det i sten! Nu var man ju tvungen. Bloggen hade en viktig funktion till. Ingen vill läsa en massa gnäll hela tiden så Spader blev tvungen att hitta dagens roligheter och försöka se till att något riktigt bra hände, annars blev bloggen tom.

Så idag arbetar jag heltid igen, är långt från depression, är nykär och osingel även om jag fortfarande är änka, och inte minst en rökfri bloggerska...

12 kommentarer:

  1. Visst är livet underbart, i alla fall för det mesta.

    SvaraRadera
  2. Och tänk att kunna titta tillbaka och se dina framsteg - och se kommentarer du har fått med peppningar och hurra-rop. Sånt stärker fast det var länge sen man fick dem och man inser att det finns mycket bra med livet.

    SvaraRadera
  3. Du har helt rätt Tess! Jag gör ofta så att jag tittar tillbaka och då blir jag så där varm inuti! Mycket bra i livet finns det! Vi ska ju ses snart till exempel...

    SvaraRadera
  4. Jösses... Tänk om du blir besviken!

    SvaraRadera
  5. Det har jag mycket svårt att tro!! Men det är klart- om du kommer hem till mig, svärandes och snuspottandes kan det hända att jag blir litet orolig!

    SvaraRadera
  6. Jag snusar aldrig och svär ytterst sällan, så då kan jag känna mig lugn!

    SvaraRadera
  7. Då kan Spaders svordomar kanske skrämma dig på flykten;-))

    SvaraRadera
  8. Ingen större risk. Jag är härdad från mitt förra jobb... Det går inte att svära mer än min förra chef. Totalt omöjligt.

    SvaraRadera
  9. OK! Då kan du lugnt dyka upp här i Huset vid Älven... Du ska veta att du är välkommen även utan miss UD! Hon vet var min postlåda bor!

    SvaraRadera
  10. Tack goa spader för att du uppmärksammade min fråga. BLoggen är nog mer vädrefull än vad man tror. Kram!!!

    SvaraRadera
  11. Bloggen betyder jättemycket!!! KRAM!!

    SvaraRadera