Man förväntas kunna ta ett pass (som man inte har en aning om att man ska ha) i en kiosk, tillhörande en idrottsförening, under en fotbollscup, som kidsen inte får delta i för att de ännu inte har åldern inne, fast man samtidigt befinner sig i Italien. När man förklarar att man inte befinner sig i landet och att den äldste sonen befinner sig i Göteborg och beklagar detta faktum, tittas man uppfordrande på och får höra att, -"Vi är också bortresta så min mamma får ta vårt pass!" -Jaså, får Spader lust att säga då, min mamma bor 35 mil bort och arbetar på fredagar och min pappa är död..." Men hon säger, ja tyvärr är det bara vi två vuxna i det här hushållet och ingen av oss är hemma!
Fast Spader får ont i magen och undrar om det är meningen att hon ska leta på arbetsförmedlingen och kolla om det är någon som kan ta hennes pass, för varför i helvete ska hon få åka till Esset i Italien?
Jag förstår på sätt och vis den andra mamman... Men jag förstår dig med!
SvaraRaderaKan du inte erbjuda dig att hjälpa till med några förberedelser eller nåt istället? Eller erbjuda dig att tvätta lagtröjorna några extra gånger?
BTW. Jag tar inte ditt pass tyvärr. Jag gillar inte fotboll. Dessutom känner jag inte de andra mammorna och då blir jag så nervös.
SvaraRaderaJag tog ju passet på inomhuscupen och passet i kiosken i augusti tar jag och sockerkakorna bakade ju mamma... Och jag frågade om det skulle bakas något... grejen är ju att det är en cup för 10-åringar och uppåt som Junior inte ens ska vara med på och de frågar inte förrän idag och det gäller nästa fredag... Ibland går idrottföreningen litet långt...
SvaraRaderaVad gäller passet antar jag att du, som de flesta normala, arbetar då... och grejen är att jag inte heller känner de andra mammorna, Spader har aldrig passat i mallen liksom...
SvaraRaderaOm jag tar ditt pass, så kan du ju inte resa till Italien?
SvaraRaderaJonas: Nej för tusan ta då inte Spaders pass, du kommer inte så långt på det ändå för ni är inte så lika. ;-)
SvaraRaderaKlart som korvspad att du ska åka till Italien utan samvete för detta. Tycker verkligen att du har gjort mer än nog som redan har haft tjänstgöring på olika sätt fasten sonen är på tok för ung för att kunna delta på dessa fotbollsevenemang.
Kan ju säga som så att jag hadde aldrig gjort det. Blir man tillfrågad om man vill/kan göra en tjänstgöring och inte kan så är ju saken kvickt avklarad. Åk du till Italien och njut av det vackra vädret och det trevliga sällskapet.
KRAM!
Jonas: rör inte mitt pass! Då är du dödens!
SvaraRaderaSmina: Det är ju klart som korvspad, så sa Esset också! Alla har inte någon man i byrålådan, i en ask bland andra grejer... Spaders man är i San Remo, där borde Spader redan vara... Kanske ska åka till mamman redan i övermorgon? Så man är på väg liksom? Och shoppa några byxor? På Bondelids, eller så? Så många frågor...
Jag är en luttrad idrottsmamma som länge var ensam med fyra barn. Det har tittats uppfordrande på mig också ett ANTAL gånger men jag har tänkt som så att jag gör så gott jag kan, det finns ett liv utanför idrotten och jag gör tummen ner för idrottsföreningar som ger föräldrar ont i magen! Klart du ska åka till ditt Ess utan ont i magen! Fattas bara!
SvaraRaderaTack raraste Cina, det var så jag sa till någon alldeles nyss. För viss borde man begripa om man känner Spader aldrig så litet, att jag gör så gott jag kan? Smiter ju aldrig från något och nu har bestämt mig för att Feng Shuia det där...bort! KRAM!
SvaraRaderaJamen då så, då har du ju uppfyllt din "plikt" med råge och du kan åka till Italien med gott samvete!
SvaraRaderaDet hade du iofs kunnat ändå, för det man planerar först har första tjing. Så det så.
(Som tänker på när högstadieklassen skulle sätta plant samma dag som jag skulle konfirmera mig - och jag fick betala till klasskassan för att jag inte var med. :-/ )
TAck raraste Tess! Snart är det dags för Italien!!!
SvaraRadera