Rapport från sjuklingen...

Hostar, hostar och hostar.

Är riktigt glad -så det känns i hela kroppen. Inte ens en trasig turbo kan rubba Spaders lyckokänsla.

Är trött -ända in i märgen. Man blir tydligen det när man hostar och snörvlar i en månad.

Spaders söte doktor ringde på mobilen. Han är populär som sjutton tydligen. Ingen mykoplasma och riktigt snygga lungor har Spader. Han har försökt ringa tidigare i veckan, -"du är väl hemma?" Han säger att det -"Förmodligen är någon annan micro-organism som spökar, man får vänta på att den ger sig. Skriver ut Cocillana, men du tar väl inte för mycket?"

Esset blir glad, men tycker det var onödigt att han har köpt cider till Spader då. För Spaders del blir det tydligen nödvändigt att tillbringa mycket av lovet i sängen och soffan. Vilken otur?!?

Åker snart, snart, snart hem till Essets och min lägenhet. Lovet kan börja!!