onsdag 8 september 2010

Och när han ska sova...

... så ligger han där i sin säng och ser ledsen ut. Mamman undrar vad det är.

-"Längtar efter pappa!"Tårarna börjar trilla.
-Ja, det gör jag också! Har det hänt något i skolan idag?
-"Man skulle skriva brev till föräldrarna. Hej, Mamma och Pappa, skulle det stå".
-Men då skrev du väl Hej Mamma och Esset?
-"Nej, jag skrev Hej, Mamma! Bara."
-Så då frågade väl alla i den nya klassen om din pappa?
-"Ja."
-Om varför han dog?
-"Ja, cancer sa jag,
-Om hur gammal du var?
-"Ja, fyra år."
-Och om du kommer ihåg honom?
-"Ja, men jag har glömt. Jag kommer nästan inte ihåg..."

Och Spader känner sig skyldig. Det har inte precis varit Henrik på längden och tvären det här senaste året. Som förut.

Så idag ska Junior och hans mamma se på bilder. Och bröllopsfilmen. Och så ska de gråta tillsammans. Efter skolan. För hur det är så gråter Spader nu...

14 kommentarer:

  1. Och nu gråter jag!
    Kraaaaaaaaaaaam!

    SvaraRadera
  2. Jag blir alldeles rörd. Tänk vad bra att han berättar hur han känner sig! Varm kram till er båda!

    SvaraRadera
  3. Lärarjävlen: Kram tillbaks!
    Cina: Varm kram till dig också!

    SvaraRadera
  4. Och mina tårar rinner också...

    Varm kram!

    SvaraRadera
  5. Tänker på er båda,jag vet hur det känns/Johan

    SvaraRadera
  6. Kura ihop er i soffan och njut av minnena av ert första lyckliga liv - samtidigt som ni njuter av att få vara lyckliga igen! Det är inte alla förunnat.

    KRAM!

    SvaraRadera
  7. STORA KRAMEN!
    /"Fröken"

    SvaraRadera
  8. Johan: Stor kram till dig!
    Tess: Du har så rätt! We'll do that! KRAAAM!
    Fröken: Ibland saknar jag dig mer än andra dagar! KRAAAAM!

    SvaraRadera
  9. Sorgligt. Stackars junior. Och spader. Men sunt att han inte tänker på pappa precis hela tiden. Klart man får och skall glömma mellan varven.

    SvaraRadera
  10. Massa kramar, gulligt att han pratar med mamma iallafall:)

    SvaraRadera
  11. Ingerun: Ibland är det sorgligt, oftast inte. Men ibland har jag dåligt samvete för att inte tänka på det hela tiden... korkat - jag vet! Kram på dig!
    Spaderdam: Jo, det är ju tur, annars hade det varit supersvårt. Men vi har det bra här i det nya livet. Och idag är vi gladare, fast det är snuvigt! Massa kramar tillbaka!

    SvaraRadera