Läser hos Ketchupmamman

Fast hellre hon än jag. Det var illa redan i den Lilla byn. Spader var en sorts främmande fågel. Eller kanske mer Apan. Som alla kände. Ibland tittade de medlidsamt också. Redan innan Henrik hade fått Stora C och dött. Och det var inte på grund av barnen. Tror att de mer tyckte att den där Spader var jäkligt annorlunda. Utan snöskoter försmäkta vi... Och alla de där skorna. När passade egentligen de att använda i landet med vinter i nio månader? Bridge? När man kan titta på barnens fotbollsmatcher i byaserien?

Här i Juniors skola i Sundbyberg där alla känner alla sedan förskolan - här menat DAGIS - så är hon inte bara en jävla apa - utan mer som någon chimpans eller kinesisk jättepanda. Ovanlig. Ovanligt ovanlig.

Tvättbjörnen i Järvastaden passar inte in med föräldrarna som skickar tvåtusen mail om kakbakning.

Vem är förvånad liksom?