Saker man tar med sig till Örebro

Antal
7 par skor
14 par byxor
4 kjolar
7 klänningar
25 < Toppar, t-shirts, tröjor och tunikor
2 stora proppfulla necessärer
1 dator
1 skärm
1 dammsugare
1 ukulele
1 Ess med tillhörande attiraljer
1 Morot med tillhörande attiraljer
0 nycklar


Skriver sista raden en gång till. Noll (0) nycklar.

Känns fint och uppiggande att åka tillbaka till Stockholm på fredagskvällen efter den när man lokaliserat att det faktiskt ligger en nyckel hemma hos Mamman och att den inte var i Turkiet. Fyrtio mil senare och en Mc Donalds i stället för fina krogen är man ändå lycklig.

Kortspel hela helgen och nu är Spaders lag utslaget medan Essets lag spelar vidare bland de 32.

Skoförrådet har dessutom utökats med två par.

Rättvisa...

... skipad

Jag kommer, jag kommer, jag kommer...

... jag är nästan där!

Örebro om en strax!

Ska bara jobba litet till först.

Det gränsar till vansinne

Två stora necessärer, proppfulla med diverse attiraljer. Och då använder man vanligtvis hårborsten, tandborsten och deon. Tillfälligvis litet nagellack också. Nu kanske det slängs på litet mascara för att förlänga under festkvällen. Som förmodligen inte ens blir av...

För att inte tala om kläderna. Kan byta kläder två gånger per dag om så önskas. Det är oron, osäkerheten och oförmågan att bestämma sig som talar. Det finns att välja på i garderoben. Vilket i och för sig är trevligt!

Nu kan det ändå sluta med ett par ballerinas, en skjorta och ett par svarta byxor. Varje dag. Men det här med backpacking kommer nog aldrig att slå i den här världen. Järvastadsvärlden.

Har man lånat kombi så har man.

No room for hitchikers!

Saker man behöver

Nya prima ballerinor och bra musik i Spotify.

Önskemål inför nästa liv

Inte så klumpig.

Så här kan det gå om man åker buss och någon sätter ut en massa säten. Överallt lurar faror för en tjej som Spader. Litet rött bara men ont gör det. Och förresten ska fotot vara litet suddigt. Det är modernt. Nästan som Instagram.

Någon undrar om inte Junior blir ledsen...

... när han får höra att hans mamma inte kommer längta ihjäl sig efter honom den kommande en och en halva (1,5) veckan.

Så klart säger jag inte så till honom.

Jag ropar och gör våååågen. " Så underbart vi ska ha det nu när du är med mormor! Äntligen!"

Och inte blir han ledsen för det. Han är luttrad.

Han säger sånt som "Barn förstår ironi".

Bara det att man inte alltid är ironisk.

Har fått ett schema för lördag, söndag, måndag

Det är tänkt att man ska spela litet kort. Minsann. Som det ser ut på schemat, ganska mycket kort. Actually.

Det är roligt att spela kort. Sa till kaptenen att det var på sin plats att tagga upp litet. Kaptenen föreslog att Spader skulle spela litet avspänd bridge bara.

"Eller så är det laaaaid baaaack bridge som är grejen. Coooola bud, utspel, vändor spelföringar!"

Kej rå. Bra kapten det där.

Fram tills dess fortsätter man jobba som en galning och vika tvätt. Vika tvätt är jävligt tråkigt. Man undrar ju hur mycket tvätt det finns i världen husvagnen. Oändligt.

 

 

Undrar om man har någon svårare sjukdom?

Helt plötsligt slås man av insikten att man inte har koll på nätet. Där i Örebro. Och kidsen som åker till Turkiet i morgon bitti.

Man skriver till Äldste sonen på facebook.

-Är du här?
-Ja.
-INTERNET?
-JA!?
-I Örebro? Har jag blivit sjuk?

Meddelande till alla brudarna i Örebro:

Killen med gitarren är min. Bara min. Om ni försöker ta honom tar jag fram påken. Om jag kan hitta den. Påken alltså.

Saab

Så heter Spaders bil. Brukas mest refereras till som den blå bilen. 9-5. Nio-fem. Med turbo. Numera. Och tolv (12!) högtalare. Det har poppats en del på långa vägar mellan jobb och hemby. Senare mellan hemby och stora staden.
Det går in en hel del grejer, det gör det. Men eftersom Äldste sonen har sett till att det ska tas med begagnad dammsugare, dator (modell jävligt stor), datorskärm samt en ukulele till Örebro började läget kännas pressat. En Morot ska med också. Man kände hur resegarderoben började krympa betydligt. Man insåg att såväl Ess som Morot borde få ta med sig några fler kläder än 8 par kalonger var. Man blev sur.

Då fick man klart för sig att det kunde lånas en bil av Mamman. Modell större. En 9-5. Nio-fem. Kombi.

Alla skorna och klänningarna kommer att få plats. Esset och Moroten också. Man blev glad. Igen. Men några tolv högtalare finns det inte. Det är smällar man får ta helt enkelt. Morotens öron kanske också uppskattar. Förmodligen är det så.

Kaffepaus

Fortfarande mycket på jobbet, men nu är det andningsbart. Gillar att andas så det känns som en okej utveckling. Junior, Äldste sonen och Mamman åker till Turkiet i morgon bitti. Det blir alltså BF i husvagnen. Om man hade varit PK skulle man ha ojat sig litet grand nu och säga att man kommer att längta ihjäl sig. "Mina barn fattas mig!" Men det kommer man inte. Längta ihjäl sig alltså. Man kommer tycka det blir lugnt och skönt. Och kanske, kanske möjligt att få undan allt på jobbet och hemma innan Örebro på fredag. Oj! Redan vecka 31och bridge för hela slanten liksom. Inte laddad alls. Vet inte varför. Säg att det är något övergående. Snälla! När fredagen väl kommer taggar man till?

En theme song på det?

Ingen rädder för vargen här, tralalala

Så sjöng Spader under nedanstående debatt. Men förklarade att man bör passa sig jävligt noga för troll. De hänger ju dessutom både på Facebook och bloggen. Ideligen. Fast nu verkar de ha haft semester. Troligen tillbaka redan ikväll.

Även om man är säker på att antal önskade troll är lika med noll (0) så kan man absolut låta bli att skjuta dem. Sparka litet på smalbenet bara.

Full rulle i Lilla byn

Roligast var dock en debatt som Esset avslutade.

Någon hävdade att vargarna äter upp älgarna i hundra tusentals. Det är jävligt många älgar det. Ungefär lika många som skjuts under jakten. Det fanns några andra pajasargument med i diskussionen, vilket är löjligt när det finns giltiga argument. Som man kanske inte alltid håller med om, men som likväl är giltiga.

"Hur många vargar tycker du, Spader Madame, att vi ska ha i skogen? Säg bara hur många du tycker vi ska ha!?!!"

En löjlig fråga för den här tjejen vet ju inte hur många djur det finns i skogen. Brukar inte vara där.

Esset: "Det skiter hon fullständigt i så länge det inte finns några vargar på Facebook!"

Slut på den debatten för alla skrattade på sig!

På väg till Lilla byn

Det regnar!

Väskan är fullpackad för en helg i norr...

... eller kanske också västerut. Mot kylan. En klänning. Föromutifall. Men många tröjor och byxor. Strumpor. Tjocka.

Vill egentligen inte åka.

Men Esset följer med.

Dansbandslördag coming up

Men först måste man köra de 35 milen. Till Lilla byn. Tänker att Umbrella ska passa den här tjejen bra. Litet gnuss också?

Lördag 21/7Klockan 20.00-02.00
Bana 1 Clas Lövgrens - Tommys m Hans-Martin (SF)
Bana 2 Sannex - Wizex
Bana 3 Blender - Expanders
Bana 4 Ingemars (N) - Playtones
Bana 5 Granbogänget* - Umbrella
Bana 6 Blue Hawaii (DK) - Callinaz

Och på jobbet går det också bra. Det finns assistenter att tillgå. I Malmö.

När man är trött på en onsdag och har jobbat som en galning...

... får man litet godis. Det får man. Ahlgrens bilar. Funkar alltid.

Update: Fem minuter och en halv påse senare är suget över. Rejält över.

Mammas pojke

Rea på Steam. Med alternativ. Junior vill tjäna mycket. Inte som skor. Men nästan. Skor-spel. Same, same.

Han skickar meddelande på facebook från rummet intill.

#stoltmoderijärvastaden

Just ja.

Tomten har i alla fall hörsammat. Turligt. Annars hade den här tjejen börjat grina.

Ett kungarike för...

... en assistent! Och så skulle man kunna tänka sig att lägga ut en smärre förmögenhet på litet fler timmar tillgodo.

Eller som J sa. Assistenter kan väl ha semester på lördagar och söndagar?

Men ja, fortfarande lycklig. Mycket, mycket. Han ångrar sig inte heller. Esset.

På fredag blir det frissan och sedan Lilla byn. Längtar litet. Chockartad insikt.

God Morgon Världen

Här i Sundbyberg skiner solen efter ett hejdundrande åskväder i går.

Naturen behandlade Spader med familj tämligen varsamt, men ville ändå hålla kvar när det var dags att återvända till civilisationen. Bilens batteri var helt urladdat. En GPS kan ha spökat. Det måste testas till kvällen om allt är som det ska eftersom en tur till Lilla byn och Essets skogskoja är planerad under kommande helg. Får bli IKEA då.

Junior fick upp en gädda. Sin största någonsin. Sin första någonsin. Och som det ser ut på minen, kanske sin sista någonsin?

Nu ska det jobbas som en galning hela veckan. Let's go.

Om de femtiotolv frågorna

Miss UD härom nyssens.

Man, i just detta fallet andra än Spader, undrar varför Spader bloggar. Är det något exhibitionistiskt? När man lika gärna kan skriva för byrålådan?

Varför sjunga med andra eller för publik när man lika gärna kan sjunga i badrummet?
Varför skriva i tidningar och böcker?

Bloggen är direkt, här och nu. Om man vill. Bloggandet ger gemenskap och feedback.

Bland det bästa som har hänt i Spaders liv. Trots trollvarning.

Jobba, jobba, jobba

Äntligen fredag. Don´t get me wrong. Älskar att jobba, men är trött. Trött som en urvriden trasa. Mycket att göra, massor som väntade efter semestern och ingen assistent. I huvudet snurrar sifforna runt, men dagarna har gått fortare än någonsin.

I helgen ska det vilas. Kanske läsas någon bok. På Väddö. I Spenaten. Med stort S.

Högst upp på önskelistan står snälla barn. Var är tomten när man behöver honom?

Träffade Jempan på lunchen

Det diskuterades vilken bok som slutligen hade bestämts att cirkeln skulle läsa.

"Jag vet! Det var en titel med fyra (4) bokstäver!"
Vilken då?
"Vet inte. LUST? OKEJ? KRIS?

Hur kan man bara glömma bort sånt?

Jempa, som faktiskt hade tagit med sig sin mobil till skillnad från vissa andra, kollade. STÅL.

Något freudianskt över Spaders tankar?

För övrigt hade Spaders blus bestämt sig för att en knapp i klyftan mellan boobsen hela tiden skulle åka upp. Sexigt, tyckte Jempan. Ny behå med glitter under. Livsfarligt. Tycker Spader.

Tror ändå att alla vita prickar villade bort dem. Tjuvtittarna.

Junior vill gärna vara vuxen

Bestämma själv.

Tycker också att det vore bra om han var vuxen. Kanske hade flyttat hemifrån. Lagom långt. Kiruna eller Timbuktu eller så.

I alla fall en del dagar.

Han kom hem från Holland

Esset. Nyss. Och beklagade att han inte hade köpt något.

Han behöver inte köpa ett endaste dugg. Aldrig. Never.

Bara komma hem.

Köper gör den här tjejen så bra själv.

Skriver på Svensk Bridges Anslagstavla

Försöker vara rolig, men det blir absolut ingenting. Ska bara se om det står något här när publicera-knappen tryckts in.

När Esset skrev där förra veckan gick hela servern ned. Kanske är man numera censurerad?

Provar med kaffe

Kopp efter kopp. Men ögonen vill ändå inte öppna sig helt.

Undrar hur det då går för den stackars lilla blondinhjärnan som gömmer sig därinne.

Den här sommaren har familjen som bor i husvagnen i...

... Järvastaden bokat upp all ledig tid med diverse trevligheter. Eller bridge.

OCH bridge.

Till helgen ska det susas med bilen till spenaten. Oroar man sig för fästingar? Det gör man. Det är Mias fel.

Man har hört att Väddö ska vara livsfarligt. Även om just den här tjejen inte kan förstå hur man får fästingar på tuttarna. Drar man runt boobsen i gräset eller?

Dagen går från B till Bättre

Tog en snabbtur till Kista på lunchen. Som kompensation för skrivbordsvarianten igår.

Cheeseburgare. Nya röda tygballerinas med vita prickar. Och naglarna glänser och gnistrar. Fjärilar och blommor också. Bild till Katarina. Bokar liten lunchträff med Jempan. Det ljusnar vid horisonten. Fast inte prickfritt.

Och det här med att Esset måste åka till Holland...

... på någon jäkla konferens mitt i juli ligger inte precis i topp på popularitetslistan.

Turligt nog kommer han hem igen redan imorgon natt.

Och för er som tycker att det verkar gnälligt i överkant. Börjar bli van nu. Han ska ligga bredvid. Punkt.

Tips om du känner dig litet grinig och vill äta...

... choklad.

Måla naglarna med litet glitternagellack.

Svårt att äta choklad samtidigt.

Om du inte har glitternagellack kan du förstås återgå till ursprungsplanen. Choklad.

Alltså, en grej till bara...

... det här med regnet. På allvar, trots paraplyflickan. Esset och Spader har inte riktigt märkt hur allt det här regnet ska ha fallit. När då? Var då? Läser om att det blir översvämningar. Men HUR gick det till? Har iofs inte märkt av en massa sommar heller. Litet kyligt väl?

Kanske är man ganska lycklig ändå?

På kontoret

Några få tappra själar och så Spader.

Inte så jävla tapper vid femsnåret i eftermiddags efter nonstopjobb sedan tjugo över sju vill man lova. Några bananer och en nektarin vid skrivbordet var inte den smartaste idén som kläckts men det vara bara några saker till som borde vara klara. Detta efter en allt annat än sömnfylld natt där en tokladdad Spader började med siffrorna innan hon var på plats.

Sex koppar kaffe. Också. Härligt med sex i sina inlägg. Det riktigt ångar om det. NOT.

I morgon sköter vi det där kontoret litet smartare, n'est-ce pas?

All work and no play

Nu är det färdiglekt, I tell You!

Jobba som en galning. Älskart!

Mata fiskarna

Det närmaste Junior kommer husdjur.

Strax dax

Känns fint att vara på väg mot Hasseludden där vädret inte spelar roll alls. Först sticker vi till Kista för litet bunkring av diverse nödvändigheter, bubbel inkluderat. Junior behöver lämna ett Xbox-spel för reparation, en bok ska köpas in för vilstolshäng åt Spader själv och Esset, han får följa med helt enkelt. Det ska hämtas paket på såväl Posten som Lindex. Spader älskar paket!

I väskan finns det redan jordgubbar, chips och godis. Esset tänker träna en hel del. Spader tänker vila en hel del. Junior tänker busa en hel del. Datorn får stanna hemma, Ajfånen får följa med. Vi får se hur mycket bloggat det blir.

Ha det fint allihop!

Åter i Järvastaden

Semester ytterligare några dagar. I morgon åks det på Yasuragi två nätter med Esset och Junior. Sedan grillning hos Stjärnsopranen på söndag. Som en riktig semester.

På måndag ska det jobbas. Som en galning. Galet är ändå litet bra. Eller hur?

Ni undrar vad vi tyckte om Madonna. I tell you later. Ser på en film om ett piano nu. Eller vad det nu är som är huvudpersonen. Säkert kort  -har sett förut.

Semesterflirt

Man förvånas

Välklädd medelålders kvinna lockar sitt långa hår med tång i vår vagn. Sedan sprayar hon i en halv burk spray. Lämnar sedan vagnen.

Gapar fortfarande!

Resande med träd

Snart frukost

Eftersom det ska vara vackert väder i Göteborg...

... har den här tjejen (!) packat lätt.

Ha ha ha. Lurad av en skorpa. Packa lätt finns inte i vokabulären. Egentligen. Fyra (4) par skor i väskan! En natt. Ha ha ha.

Spader recenserar

När man gillar någon riktigt mycket, som jag gillar Åsa Hellberg, känns det litet läskigt att man måste läsa hennes nya roman OCH tycka någonting. Följaktligen har jag skjutit upp klarläsandet. Då måste jag inte tycka något. Är nämligen jävligt kritisk hela tiden till böcker i allmänhet.

Redan innan Öland kom jag in i flowet. Boken "Sonjas sista vilja" måste läsas ut. NU. Mitt i natten.

Så here goes:

Det märks att Åsa är snäll. Bokens karaktärer är ovanligt generösa, förlåtande och positiva till sin läggning. Och det är trevligt. De karaktärer man ska tycka illa om är ändå bara parenteser. Och man tycker illa om dem. Precis som det är tänkt.

I boken leder Sonjas bortgång till att de övriga vinner på Lotto. Eller Triss. Plötsligt händer det. Eftersom det är Sonjas vilja. Den sista.

Men inte bara ekonomiskt utan med krav på förändringar. Nya liv som många drömmer om. Kärlek. Man blir glad. Ändå känns karaktärerna ganska trovärdiga. Om än jäkligt många. Faktiskt litet väl många. För att vara en enda bok. Passar ju bra att det kommer flera böcker då. Synd bara att någon skulle vara tvungen att dö för att de andra skulle bli lyckliga. Finns något att tänka på för alla där!?

Något som gjorde mig galen:  "Just nu matas jag med fakta som jag helt ärligt inte begriper.  -Tillgångar och utgifter?" Killen ska ju kunna sina grejer. Nästa gång vill jag faktakolla ekonomiorden, yes?

Något som gjorde mig lycklig och full i skratt: "Hon hade varit full som en kastrull, men det hade hon inte varit ensam om." En annan har ju varit det en eller annan gång. Inte så många men ändå.

Något som gjorde mig generad: Sex. Gillart, men inte att läsa om det. I klartext. Liksom. Pryd, prydare, Spader.

Kan man leva utan att ha läst boken? Ja, det kan man.
Tycker jag att ni ska läsa boken? Ja, det tycker jag! Livet är inte slut vid femtio! Hurra för det!

Vi är goa gubbar allihopa

Alla heter Glenn i Göteborg. I morgon gör Esset och Spader den staden osäker. Som om det inte räckte med att de har Madonna där på besök liksom.

Ibland blir jag rädd

Rädd för att det här nya livet också ska gå i kras.
Rädd för att jag inte ska räcka till för dem som behöver och litar på mig.
Rädd för att jag inte ska duga för dem jag älskar.
Rädd för sjukdom, olyckor och död.
Rädd för att jobbet ska försvinna, att jag ska göra något större fel och att någon blir arg.
Rädd för att spela kort som en idiot när alla ser på.

Rädslan kommer inte som en tjuv om natten, i skydd av mörkret, utan oftast en vacker, bra och fin dag som idag.

Då petar jag Esset i litet i sidan, undrar om han fortfarande tycker att han valde rätt.

Fortfarande svarar han "Ja" på den frågan. Varje gång.

Hoppas verkligen

Gör om gör rätt? Madonna är ju Madonna.

Esset och den här tanten tjejen, eftersom man nu fortfarande är under 50, ska till Göteborg på onsdag. Och träffa den här tjejen. Också en sorts ikon. Det blir sol och party, eller hur?

True Colors

In a world full of people
You can lose sight of it all
And the darkness inside you
Can make you feel so small

But I see your true colors
Shining through
I see your true colors
And that's why I love you



make a gif

Esset är en sådan goding

På väg hem från Öland föreslår den här tanten , ja ja - inser nog att det är tant som gäller, att det ska köras till IKEA omedelbums för några inköp. Så fick det bli. Man kan inte med bästa vilja i världen påstå att det är Essets favoritplats på jorden. Men Spader är hans favorittjej. Menar favorittant. Så klart! På vägen hämtades de berömda träskorna på postutlämningsstället. Som karameller är de. Men de måste till skomakaren för att lästas ut. Så ni får vänta några dagar med att se dem på!

Nu är det inte längre juni

I går var det sju (7) år sedan mina fina pojkars pappa Henrik dog i cancer. Han lämnade mig ensam och han lämnade dem. Att leva vidare utan.

Jag var aldrig arg. Men fruktansvärt besviken. På hur livet lät mig bli änka vid 38.

Jag har gråtit floder. De tårarna har börjat trilla alltmer sällan.

Jag tror fortfarande inte att det är tiden som läker. Utan annat. Livets plåster. Som mycket väl kan vara jordgubbar. I det här fallet köpta på Öland.

Igår plockade jag bara några stenar på Ölands norra udde tillsammans med Junior för att lägga på hans (och min pappas) grav i Lilla byn om några veckor.

De kommer att passa fint bland de andra stenarna jag har plockat åt honom på alla mina resor.