söndag 28 oktober 2012

Om sprickor

Igår upptäcktes en spricka i ajfånen. Sprickan uppstod, förmodligen, när den tappades i golvet häromsistens. Det krasade litet när man trykte på sprickan och ändå gjorde man det. Klämde på telefonen som om sprickan skulle laga sig litet mystiskt så där. Funderade på om silvertejp skulle vara en lösning. Så går det när man hänger på Facebook. Silvertejp fixar allt.

På väg hem igår kväll försvann samma telefon. Helt tappad alltså. Vad gör väl det? Problemet fixades lätt med en spärr av SIM-kortet och så får man troligen köpa en ny telefon.

Men vad ska man göra åt det tappade självförtroendet, som uppstod vid litet ovarsam behandling av Spader i veckan? Den sprickan i fasaden? Och hjärtat. Alla dessa tårar. Problemet åtgärdas inte genom att man tappar bort sig.

Karlssons klister kanske?

7 kommentarer:

  1. Ja om det bara vore lika lätt ATT laga såna sprickor... Fast de läker ofta ihop av sig själv, med eller utan klister. Kram.

    SvaraRadera
  2. Karlssons klister är bra. Bra är också att du har bästa Esset i husvagnen tänker jag, som peppar och håller i dig! Ovarsam behandling av Spader undanber vi oss.
    Kram, kram!

    SvaraRadera
  3. Usch och fy för de svåra själsliga sprickor som man får ibland. Hoppas att du hittar det rätta att laga sprickan med.

    SvaraRadera
  4. senilsnöre till ny ajfån kanske?

    SvaraRadera
  5. Men! Vem var det som behandlade Spader ovarsamt? Ska jag komma och ge dem onda ögat?

    Du är ju bäst ju! Låt inte någon lura dig att tappa självförtroendet. Kram!

    SvaraRadera
  6. Dessa sprickor är lite trixiga, behöver en del tid och en massa kärlek för att fixa sig så gott det går. När det sen väl händer har den tidigare sprickan förvandlats till ännu bättre självförtroende än tidigare.. om man har tur och blir fortsatt kärleksfullt behandlad ist för ovarsamt. Tårarna är det bara att torka i takt med att de kommer, det verkar alltid finnas nya vid behov.
    Kram på dig söta Spader!

    SvaraRadera
  7. Hörni! TACK! Nu är det dags att börja rycka upp sig va? Om ni inte fanns, vad gjorde jag då?

    SvaraRadera