... och tänker att jag lever värsta lyxlivet som i England under Agatha Christie-eran. Brunch i stället för afternoon tea, men annars allt lika. Det blir äkta dinner party senare på kvällen. Med bridge. Utan mord, får vi hoppas.
Hade gärna levt i en Christie-roman. Oftast i överklasshem med stora gods och resor i Europa eller för all del Afrika. Långa tågresor. En eller annan kryssning. Enda större nackdelen är väl de här morden. Men de ska man väl kunna stå ut med. Det är ju oftast någon dum utpressare eller brottsling som går åt. Ändå. Kanske någon som vet för mycket. Det gör ju inte jag. Fattar allt sist liksom. Andra downsides kan väl vara de enorma trädgårdar som man måste hålla sig med. Och bra trädgårdsmästare verkar det ont om. Juvelerna kan försvinna också. Men tyska spioner är ju bara uppfriskande.
Då hade jag säkert hamnat på ett sanatorium i Schweiz för att senare vara tvungen att bosätta mig i Italien med läkaren jag träffat.
Fan vad sur Esset hade blivit då. Säkert ställt in bröllopet.
Förresten är te jäkligt blaskigt. Och söt cider hade de inte hunnit uppfinna. Tvivlar på att cherry eller Poirots svartvinbärslikör skulle kunna tilltala mig. Kaffe är grejen.
Nä. Säger som Tjuren Ferdinand. Jag trivs bättre här. Luktar på doftljusen och är såååå lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar