Om bröllopspresenter

Konversation i Järvastaden under arbetet med inbjudan till den där dagen i juni.

Spader: Hur ska vi skriva om det här med presenter?
Esset: Vi får väl skriva något om att vi inte behöver några nya grejer.
Spader: Ja, men eller hur. Att det inte finns plats för mer saker i Husvagnen. Vi har redan ju fått lämna bort hur mycket som helst till välgörenhet.
Esset: Vi skriver att vi inte tänker öppna några presenter eller ha något presentbord.
Spader: Fine.
Esset: Men du förstår väl att vi kommer få presenter ändå. Folk lyssnar inte på sånt.
Spader: Men för i helvete. Jag handlar ju så bra själv. Jag är ju närmast ett shoppinggeni. Vi skriver att vi vill att folk ska spela en låt på fiol istället och att vi blir glada om de kommer. För jag vill ju bara ha en jävligt rolig fest. Och glas behöver vi verkligen inga fler.
Esset: Du vet det och jag vet det. Men hur ska gästerna förstå att vi faktiskt menar det? Och så har någon ändå med sig en present och vi har ingen aning om vad vi ska göra med den? Vi kanske kan ha en sådan där burk som på N:s fest där folk får lägga pengar till Ostenderesan i stället?
Spader: Ja, men eller hur? Det kan vi skriva i inbjudan. "Vi vill absolut inte ha några presenter utan tar hellre cash direkt!"

Så nu är det bestämt, nästan, att det blir en hemlig låda där folk får lägga sina eventuella kuvert.

Det är vad som händer när man bor i husvagn, mina vänner. Förfallet.

UPDATE: Jempa hade i och för sig tänkt sig någonting sånt här. Tja, om ni går ihop några stycken så.