måndag 31 december 2007

GOTT NYTT ÅR!!

Spader Madame ska fira NYÅR i Stockholm tillsammans med kidsen, Mamma och Stjärnsopranen. -"Vi har väl raketer?", frågar Junior. Han har inte riktigt förstått att man inte behöver skjuta egna om man befinner sig i huvudstaden. Målet är att vi ska befinna oss någonstans högt på Söder vid tolvslaget.

Skickar en önskan om ett härligt 2008 för Er, för mig och min familj och för alla som har det svårt någonstans i världen! GO FOR IT!!

Årskrönika

Året inleddes starkt med en vistelse på Teneriffa tillsammans med Mamma och ungarna. På väg hem skulle det länge emotsedda rökstoppet inledas och jag hade redan startat kuren med medicin. En medicin som senare skulle visa sig alltför besk.

Huset var sålt och skulle vara städat och tömt den sista januari. En städfirma var redan anlitad och det var inte så mycket kvar att göra när det stora sammanbrottet kom. Den här tiden är ganska dimmig. Efter ett besök på psykiatrimottagningen stod det klart att det var en "normal" reaktion, en depression, men jag blev väldigt förvånad och arg över att jag reagerade så. Under våren sov jag mest. I bästa fall handlade och lagade jag mat, annars handlade jag bara färdigmat. Med mediciner, kuratorhjälp och tiden vände det, men det är långt kvar till Spader Madames toppform. Idag vet jag att det kommer att bli ännu bättre, det kunde jag inte ens tro på i januari!

Husrenoveringen har varit succébetonad under året. Främst är det badrummet som har blivit som en japansk dröm, men Mammas övervåning och mitt kök ser inte heller det oävet ut. Nu återstår endast litet "finlir" inomhus. Hantverkarnas närvaro tvingade även upp Spader Madame ur sängen!

Bridgespelet har gått alldeles särskilt bra. Den nye partnern och jag tog oss till SM-final i den öppna klassen. Laget vann DM och åkte inte ut förrän i SM-semifinalen. Vi vann division III klart för att nästa år spela i 2:an.

På semester/resefronten har det varit tämligen lugnt. Rekreation har inhämtats ett flertal gånger under året på Hasseluddens Yasuragi, Spader Madame är stamgäst helt enkelt. Spa-temat fortsatte i Turkiet under älgjakts-lovet, då Junior, Mamma och jag bodde på Resorthotell.
Jobbet har gått sämre. Om man inte jobbar alls under en termin och sedan kliver in på banan med 25% kan man kanske inte vänta sig några stordåd? Kidsen klagar i varje fall inte…tror jag.

Det största som hänt under året är att jag har slutat röka! STORT, JÄTTESTORT!! Detsamma gäller kroppsomfånget och viktuppgången som för närvarande är 10 kilo.

Nygamla intressen har odlats intensivt, främst under årets andra halva. Bubbelbadandet och shoppingen har hindrat cigaretterna från att plockas fram. Tänk vad mycket man kan köpa på Internet! Högklackade skor har Madame börjat använda igen, oj oj oj så många snygga skor det finns!!

Vännerna har prövats hårt, men stått stadigt vid Madames sida. Utan alla er hade jag stått mig slätt. Nya vänner har tillkommit i bloggvärlden. Vem hade kunnat ana det? Bloggen startades i juni och jag är mycket nöjd med min "känsloventil".

När jag skulle komma på mitt blogger-alias behövde jag inte fundera alltför länge. Någon paraplyflicka är jag tyvärr inte längre. När Henrik dog försvann anknytningen till paraplyer och när jag under året fyllde 40 försvann "flickan". Fröken Klöver, Hjärter Dam eller Rut hade helt enkelt inte passat just denna Madame.

lördag 29 december 2007

Ett uppehåll...

i bloggandet som egentligen inte var planerat, utan bara uppstod. Mycket av det som händer far mest runt inne i mitt huvud, men jag tror att jag börjar bli gladare? Trots det är Julen ingen lek för en förvirrad Spader Madame.

Julen blev i varje fall välsignat välsregisserad. Visst blev alla ägg totalt mosade, men vad gör väl det? Man lär sig att inte lägga alla ägg i en korg helt enkelt. Maten var helt OK och gästerna verkade nöjda. Redan när Henrik levde började vi bjuda hem våra "udda" kamrater på julafton. Udda kan betyda såväl något annorlunda som ensam. Ingen som jag känner ska behöva ha en trist jul. Förra året svek jag idealet och rymde till Teneriffa med Mamma och ungarna, men i år var vi tretton till bordet. Ni som känner mitt Christie-intresse inser att jag snabbt fick räkna in Henrik vid min sida. Efter flera omgångar av Buzz lurade landslagsspelaren med mig och delar av mitt bridgelag till kyrkan på midnattsmässa, helt enkelt underbart!

Ungarna skämdes bort -Nintendo Wii med en massa spel och Guitar Hero. Mamma och jag ser dem bara när det är dags att äta mat.

Imorgon åker vi med Mamma till huvudstaden för att fira nyår med stjärnsopranen och hennes pappa. Det har utlovats hummer och champagne...

Jag inser att det börjar bli dags att sammanfatta det år som har varit så att det kan läggas åt sidan. Härmed utlovas därför Spader Madames årskrönika för publicering under de närmaste dagarna. Krönikan kommer att efterföljas av mitt eget ihopsnickrade horoskop - varför låta andra gissa när man sitter på de flesta ledtrådarna själv? Spader Madames spåkule-visioner kommer att publiceras på denna blogg inom en snar framtid, möjligen på en skärm nära dig...

söndag 23 december 2007

Dan före dopparedan

Inte mycket kvar att göra:
1. Jansson (Mammas uppdrag)
2. Klä granen och pynta
3. Nya rena sängkläder överallt
4. Revbensspjäll
5. Griljera skinkan
6. Skala mycket potatis

Vi tänder det fjärde ljuset, skaffar oss litet julstämning, åker till graven och tänder ljus och sedan myser vi...

onsdag 19 december 2007

Saker att vara lycklig över

1. Alla underbara kollegor som var tillsammans med mig och firade igår. Fest är bra!
2. Äldste sonen uppförde sig exemplariskt som värd. Många pluspoäng!
3. Mats, Ingela och Berik hälsade på hemma efter julbarometern - Fest är bra!
4. Förlikning i ett tvistemål som pågått under en längre tid!
5. Yasuragi på Hasseludden med japansk julbord-Teppanyaki tillsammans med Mamma, Meja och Svärmor imorgon! Fest är bra!
6. Yngste sonen lyckades göra flera strikar (ja, med staket) på bowlingen igår. Han förklarar stolt -"Jag vann"!
7. Kollegorna hissade mitt hus och mitt badrum. Stolt Spader Madame!
8. Huset är städat inför julen och helgen ska användas till de roliga förberedelserna och mys!

fredag 14 december 2007

Pepparkakshus

Fixat! Var tvungen om jag inte ville åka på en egen hörselskada. Men det börjar också bli fint i vårt hus! Äldste sonen har varit suveränt på hugget under eftermiddagen. Dammet har lurats fram ur vrårna och snart kan man se hur golven ser ut igen. Vi förbereder för festen med kollegorna till veckan.

Imorgon ska jag spela klubbens årliga julbridgetävling där skinkan och äran står på spel. Spader Madame ska dessutom försvara fjolårets titel. Eftersom Landslagsspelaren är på plats ska jag göra vad jag kan för att ge honom på tafsen. Partnern måste dock hållas från snapsen i paus. Konstigt nog verkar många av spelarna tro att kvaliteten på liret höjs i takt med promillen, åtminstone i just denna tävling;-)) Henrik älskade den här tävlingen - det är svårt att gå utan honom, men det känns nästan som om han ska med. Eftersom det är tjocka strumbyxor som gäller (15 minus fortfarande) behövs ingen epilering, gubbarna ser ändå ingenting imorgon utan går på gamla meriter.

Jag ska inte röka, inte röka, inte röka!

torsdag 13 december 2007

Luciadag

-"Mamma, eftersom det är Luciadag idag kan vi väl äta godis?" Men, man äter väl inte godis på Lucia, försöker jag. -"Nej, men vi kan väl börja med det?" Det tycker nu inte mamman, men det är faktiskt tillåtet med godis när man är sjuk, så vi behöver inte starta någon ny tradition. Mamman plockar ned det överblivna lördagsgodiset från översta hyllan. Nästa år får vi återgå till lussebullar och pepparkakor.

Spader Madame måste tyvärr ut i den 15-gradiga kylan, trots att det borde vara förbjudet, eftersom medicin behöver införskaffas på apoteket. Förhoppningsvis har hembageriet kvar några lussebullar också, men jag vågar inte hoppas för mycket. Då får vi väl trösta oss med några bakelser, eller?

onsdag 12 december 2007

Dåligt ordförråd...

...sägs den ha som svär. Jag upplever mitt förråd av ord som synnerligen välfyllt, som ett skafferi om hösten. Det står många kompotter, syltat och saftat, inlagt och torkat på de hyllorna. Men, delvis tack vare min nu döde pappa, där finns även en mångfald av svordomar. Många av dem används frekvent, särskilt under de senare synnerligen miserabla åren, men även i diskussioner/heta bråk med min närmaste familj. -"Hon svär som en borstbindare", sa farsan, varpå han deklarerade att jag aldrig torde bli gift.

Det är alla dessa svordomar som virvlar runt i mitt huvud och som vill komma ut ur min mun, som gör att jag hellre pratar med Mamma i telefon än bloggar, när jag mår som sämst. Nu tror jag dock att jag har kommit upp ur svackan för den här gången.

Junior är sjuk, är det någon som har hört den förut? Skolsköterskan skickar dessutom en lapp om att han bör göra ett nytt hörseltest. När jag undrar om han inte hörde alla pipen svarar han -"Nej, jag har ju sagt att jag är hörselskadad!". Imorgon ska de söta små liven gå i Luciatåg -utomhus! Just nu är det 18 grader kallt, så risken är stor att Junior och jag får sitta hemma i stället.

Hantverkarna har invaderat mitt hus, eller... Någon invasion kan man ju inte kalla det, det är mer som en fredlig annektering. Därför är det numera kaklat i köket och ett nytt golv lagt i hallen. Elektrikern kunde inte hälsa på förrän i mellandagarna och det fick allt lov att vara OK!

Nästa vecka är det dags för nästa invasion. Jag har i ett anfall av storhetsvansinne blandat med festglädje beslutat mig för att bjuda hem all personal på min arbetsplats, 40-50 personer. Nu kommer inte alla, vilket jag ärligen heller inte hade räknat med, men ändå. I julveckan??? Tanken var egentligen lysande, för vi har helt enkelt skolans julfest hemma hos mig och jag måste ju ändå fixa en massa till jul. Men sedan då...mat (catering, redan klart) dricka (inte klart), sittplatser (nästan klart), tallrikar och bestick (det finns en dag imorgon också).

Det är då, just då, som Junior kommer på att -"Pepparkakshus, vi måste baka pepparkakshus, ska vi baka pepparkakshus idag, nu kan vi väl baka pepparkakshus, man brukar baka pepparkakshus innan december, i varje fall innan Lucia, på dagis bakade vi pepparkakshus innan Lucia..." Spader Madame tänker, oskrivbart, oskrivbart stoppa upp huset oskrivbart, men säger, vi måste i alla fall vänta tills det är färdigt i köket så vi kommer åt spisen och så...

Tänk så "juligt" all skolpersonal kommer tycka att det är hemma hos oss när de ser vårt vackra pepparkakshus... Men häxan då? Jo, det föreligger viss risk för att hon finns i närheten ;-))

måndag 10 december 2007

Club Birka skickar mail

Välkommen till ett sorgligt dygn! Är de inte kloka??? Läser igen...ahaaa, det är ett soligt dygn jag ska på....

Nu får det faktiskt vara slut på det eländiga måendet. Upp till kamp, deppbloggare, förenen eder. Nu ska alla monster betas av, ett efter ett, kanske en ny form av adventskalender? Stjärnsopranen föreslår saker att må bra av, idag var jag på jobbet, dit kunde jag ha åkt redan i fredags om jag hade tänkt mig för...

Kompisen Mats skickar en dikt om sorgen, jag känner igen mig och ändå inte. Jag tror att sorgen är inne i en ny fas som jag inte känner igen. Den är blandad med en stark besvikelse på att livet "blev" såhär, men vem vill bli bitter??

Bra saker idag:

1. I natt badade jag bubbelbad och i morse gjorde jag det igen. Mitt badkar är en ny sorts knark -helt beroendeframkallande och min absolut bästa investering någonsin!!

2. Puderpuff hejade på mig och berättade roliga saker...jag skrattade faktiskt.

3. I morse ropade grannen in mig på morgonkaffe, så trevligt att jag nästan kom försent till jobbet - en decemberdag!

4. Kidsen har lyssnat på sin mentors ord under utvecklingssamtalen i förra veckan. Viss aktivitet kan spåras även efter skoltid!

Sämre är att snön faller - men Spader Madame faller inte med den...

torsdag 6 december 2007

Pekfingervalsen

Ingenting jag brukar använda på tangentbordet. Just nu är det ändå som om någon hade hällt sirap i det. Det går fruktansvärt trögt att skriva när man är ledsen mest hela tiden. Spader Madame är i trubbel, alla val känns som pest eller kolera.

Trots att den nya hårfrisörskan var superbra och håret fick ett postivt brysselsteg framåt/uppåt slutar kvällen med tårar och ont i magen. Vet inte vad jag ska skriva-patetiskt är ordet. Pratar med Mamma så att det blir litet bättre, men i natt sover jag nog inte...

cigarett, cigarett, cigarett... tar en nikotintablett i stället...och känner mig sopig för det också...

onsdag 5 december 2007

Världen utanför...

...bloggen pockar på uppmärksamhet. Jobbet i tre dagar, intensivt med utvecklingssamtal och sjuk vikarie. Senior arbetar på en hemskrivning om brott och straff, seriöst värre och mamma måste rådfrågas. Det kom dessutom ett mail från förskolefröken:

Hej!
Idag har Junior, C och J varit osams. Jag vet inte vad som startade det. Junior blev i alla fall biten i fingret av J. Men det har smällt från alla tre vad jag förstår.


Efter lunch jobbade vi med ledsenkänslan. Vi pratade om var det känns och vad som gör oss ledsna. Junior ritar sen också att det känns i hjärtat, ögonen,halsen och huvudet. Han sa bl.a. att han blir ledsen när han går till pappas och morfars/farfars gravar. E frågade om pappas död och Junior berättade att "han fick ont i ryggen och kom på sjukhus och så dog han".

En annan bit av jobbet: Barnen i gröna gruppen satt uppe och skulle rita om ledsenkänslan. Junior hjälpte mig att få tyst på barnen bl.a. genom att säga något om att på lektioner ska man vara tyst!!!!

Avslutningssamlingen spökade han lite men jag tog honom mot mina knän och masserade honom. Lugnt och skönt.
Ville bara berätta.
Ha det bra.
Fröken


Jag har fått jobba en del med det under kvällen förstås. Men för Juniors del är det mesta redan överstökat, han är mer intresserad av det uppträdande han ska hålla i på fredagens storsamling då han ska framföra en del av Mora Träsks repertoar.

Var till frisören med bägge killarna idag, då vår underbare Jörgen gjorde killarna till riktiga rockhjältar med snygga toppar till jul! Själv ska jag till en alldeles ny frissa imorgon, min gamla har flyttat norrut. Håll tummarna!!

måndag 3 december 2007

December

En månad att älska och hata.

Jag älskar ljusen, all förväntan, glöggen, lucian, adventskalendern på TV och mycket, mycket mer.

Jag hatar att sorgen och saknaden blir så extra stark och tydlig, hos hela familjen, att allt ska göras och att det lätt blir för bråttom och kravbetonat. Kan man kanske kalla det för glädjehysteri?

Junior gör som Rönnerdahl, skuttar ur sängen när det är julkalender i faggorna. Klart positivt alltså. Kidsen på jobbet ska ha utvecklingssamtal, det är jobbigt att genomföra. Sedan har den tokiga Spader Madame fått för sig att hon ska studera som arbetsträning...Är hon verkligen riktigt klok? - "Jag börjar nu i december så att jag hinner klart till juni"! Halllååå!

Igår var hela familjen på vår lilla orts julskyltning. Den kryddades lite extra med en uppvisning av den lokala polisen och brandkåren. Högst ofrivilligt befann vi oss på första parkett vid branddramat som avlöpte väl.

Loppanlej lovordade det nyöppnade hotellet som vi inte besökte just den här dagen. Junior är helt enkelt inte så intresserad av latte och annat som jag tycker hör till livets nödtorft. Det ska vara fiskdammar, jultomtar och lotterier. Hotellet finns väl kvar och där ska finnas en bar, har jag hört. Landslagsspelaren och stjärnsopranen får väl följa med en kväll så att vi kan jämföra med Stureplan?