onsdag 31 oktober 2007

En lång dag på jobbet

Är så trött att ögonen bara rullar runt i skallen på mig. En fantastiskt rolig arbetsdag med utvecklingsarbete, god mat och roliga övningar kan ta knäcken på den bäste, och mig!

Imorgon ska Junior och jag till Stockholm, men vad händer? Ungen snorar ihop totalt och nu hostar han igen fast han sover. Ringer Mamma -"Jag kan bara inte sätta honom i bilen hela vägen till Stockholm om han är sjuk!". -"Klart du kan, du ska ju faktiskt gå på Stureplan!"

Nog diskuterat om detta: Det är bara att packa och åka, det hör jag det...

Rapport kommer senare!

tisdag 30 oktober 2007

Deppträsket

Depression är som att vandra på en myr. OBS-Ingenting som jag rekommenderar!! Det är så lätt att trampa fel, fötterna blir tunga och man vill bara ge upp. Små tuvor finns utplacerade här och var, där man kan vila en stund, tillräckligt länge för att orka vandra vidare i gungflyet.

Hjälp mig -jag längtar efter att röka så alldeles infernaliskt. Vad göra? Rätt ner i bubbelbadet bara. Utan att passera gå!

The great shuffler in the sky

Finns Gud? Är Henrik i så fall hos honom? Det borde han vara, tycker jag! Ibland önskar jag att jag hade en tro, att jag verkligen trodde att Gud finns. Vill själv definiera mig som en agnostiker som ligger närmare ateismen…men vore det inte härligt att ha en riktigt genuin barnatro? En tro som möjliggjorde ett hopp om att träffa Henrik igen, att han kan höra när jag pratar med honom – gärna utan att få skavsår i öronen – eller att han kan hjälpa mig eller påverka mitt liv i en positiv riktning… Nu tror jag inte det, men jag pratar med honom uti fall att, det kan väl inte skada?






Den närmar sig nu, helgen då vi hedrar våra döda. Mamma och jag har gjort fint vid graven, Svärmor har ordnat med dekorationer. Nu behöver jag min tändare! Ljusen brukar lysa på graven under vinterhalvåret, det finns en tröst i det. Jag brukar röka en cigarett och diskutera litet med Henrik om hur jag ska göra med hiten och diten. Nu får jag ta en sugtablett och säga som det är – ingen av oss är längre någon rökare.

måndag 29 oktober 2007

Stureplan II

På torsdag smäller det!

Jag ska träffa stjärnsopranen och landslagspelaren på krogen! De är bägge två strängt upptagna innan så jag måste ta mig dit själv!

Stjärnsopranen skriver: "Ju tidigare vi kommer desto fler drinkar hinner vi ta i baren innan vi äter middag... Kan du ta dig själv till Sturehof? Infogad detaljerad beskrivning på 150 ord. Om du skulle vara tidig och därmed först på plats, gå in och sätt dig och invänta oss i baren. Men låt ingen charmig främling bjuda dig på en skojig drink... "

Eftersom vi ska träffas klockan 19, kan jag ju sitta där från klockan 18 eller så...men jag får väl betala de skojiga drinkarna själv och samtidigt spana på främlingarna...

Vilken tur att jag har shoppat som en galning, eller hur?

Klick

Jag har köpt en digitalkamera. Den är så fin och alla bilder blir så bra, utom bilderna på mig. Ser ut som fullaste klassen i tjejen…eller hur det nu var.

Henrik och jag tog nästan aldrig kort, varken på oss själva eller barnen. Ingen kamera – inga bilder. Mamma har fotat en del, som tur är, men det finns alldeles för få fotografier av Henrik. Jag vet hur han ser ut, fortfarande...men tänk om jag glömmer… Nu ska här i alla fall fotas!

Det finns ju andra sätt att klicka på. För några år sedan skickade en person länken till "Ett klick för skogen". Dit går jag varje dag, en gång hemma och en gång på jobbet, för att rädda gammelskog. Den som sände länken skulle förmodligen vara rolig, men roligast är det väl för skogen. Senare samma år fick jag en personlig inbjudan till Siljansfors skogsdag... Jag hängde upp den på skolans anslagstavla, men det verkade inte som om någon hade mer roligt än någon annan.

Alltså - även om jag och skogen inte "klickar", så har vi ett ömsesidigt förhållande som bygger på att leva och låta leva. Jag gillar inte myror heller, men jag försöker undvika att trampa på dem...

söndag 28 oktober 2007

Stormy weather

Vädret kan i och för sig vara sämre, det är i varje fall inte kallt! Äldste sonen startade söndagen med att reta upp sin mor ordentligt, med sedvanligt bjäbb och tjafs. Varför kan man fråga sig, men hur tonåringar tänker är verkligen inte lätt att svara på.

Spader Madame har i varje fall lyckats tänka rätt. Bridgespelandet gick utomordentligt bra och laget leder serien ganska stort. Shoppingen då, hur gick den? Jag tycker att höstens kläder är så snygga, färgerna är coola och skorna är underbara. Alltså har jag handlat som en galning! Kan verkligen en kvinna ha för många svarta kjolar??

Rökslutandet fungerar fortfarande bra. Det var litet jobbigt i dessa bridgekretsar, där det rör sig ovanligt många rökare. I morgon har det gått elva (11) veckor, dvs 77 dagar.

Spader Madame är en ickerökare - ganska otippat för något år sedan...

fredag 26 oktober 2007

Ont i lungan

Låter inte bra, det är inget som man vill ha. Junior får plötsligt vansinnigt ont i lungan när han äter frukost och snart ska med skolbussen. -Var då, frågar den ömma modern. "I LUNGAN" upprepar Junior. -Peka, säger jag! Han pekar mot munnen. Har du ont i tungan? NEEJ I LUUNNGGAN!!! Nu gapar han ordentligt. -Jag tror du har litet ont i halsen, säger jag. Jaa, det tror jag också, säger Junior!

Jag som var på väg till jobbet och sedan på lunch med kompisen Carina för att fortsätta på min shoppingtur. Svärmor som skulle hämta på fritids klockan 14.30 är försvunnen, mobil, nej - vi snackar 70+ på landet, så jag sitter här och väntar, fast jag vet inte riktigt på vad.

Junior har talat om att nu minsann mår han bättre, får han åka till farmor då?

UPDATE: Svärmor har kommit tillrätta, nu sticker jag!

torsdag 25 oktober 2007

Piggar på mig!

Efter magsjuka kommer sol, eller hur det nu var. Känner mig tom, nej - inte så, utan i huvudet. Var hos kuratorn idag, då blir allt litet bättre. Sover, sover och sover. Hur mycket kan man sova egentligen?

Var tvungen att träna litet kortspel i går kväll. Åker till Ludvika för att spela litet matcher på lördag. Jag lämnar Junior redan imorgon så tar jag en shoppingtur först, det botar nästan allt!Att sedan sova i en hotellsäng, alldeles ensam, med helt egen tid, är guld värt!

Mamma och jag raidade apoteket igår. Pepparmyntsoljan får bli mitt uppåttjack, nu när ingen nikotin tillförs kroppen förutom genom små, små sugtabletter vid krisartade tillfällen. Funkar dock inte vid magsjuka... Stackars Spader Madame...

måndag 22 oktober 2007

Indisponibel

Spader Madame är litet småkrasslig och dansade därför ingen linedance idag.

Låg på soffan och ojade mig, när informationen om Brynäs förluster och Boorkens avsked nådde mig. Nu vill jag svära mig fri från alla eventuella anklagelser från Brynäsfans. Förlusterna har ingenting med mitt högst eventuella snarkande i augusti att göra! Jag har inte ens noterat att det har gått dåligt för laget, jag har bara märkt att Leksand vinner och har fått en ny målvakt. Intresset är alltså tämligen begränsat.

Landslagsspelaren (som faktiskt, helt enligt mitt tips, gick vidare till kvartsfinal i VM, men åkte på pumpen mot Holland) skriver mail. Skogspromenaderna bör avrådas, skallgångskedjorna kommer att få så mycket att göra. Han anser att vargarna måste varnas, Spader Madame är ingen Rödluva direkt. Humor va??? FYI: Spader Madame vann skolorienteringen flera år i rad, det var för övrigt i den åldern hon blev botad från alla sjukdomstillstånd som kräver naturen som botemedel. Intresset för skogspromenader är alltså fortfarande tämligen begränsat!

fredag 19 oktober 2007

9 1/2 vecka

Nu borde jag väl få många besök på min blogg! Tyvärr är jag precis lika osexig som vanligt, håller bara på med min räkning av dagar, veckor och förhoppningsvis år!

FEST, FEST som jag faktiskt ser fram mot ikväll! Eftersom chefen ville att jag skulle komma och jobba idag, och det sammanföll med min egen önskan, är jag här på jobbet. Tyvärr utgår därför den länge emotsedda skogspromenaden, nu kommer väl aldrig detta gyllene tillfälle tillbaka, synd helt enkelt.

Den uppmärksamme läsaren märker att jag i samma inlägg fått med 9 1/2 vecka, chefen och synd... Hur verkar det med tanke på kvällens begivenheter?

torsdag 18 oktober 2007

En liten fågel...

viskar inte i mitt öra. Den ligger i en skokartong i hyllan medan jag väntar på att den kanske, kanske vaknar till liv igen. Fågeln flög in i mitt fönster med en duns och det sitter oroväckande många fjädrar kvar på fönstret. Vakna lilla fågel...

Torsdagsblues

Om man inte orkar gå på möte på jobbet när det börjar klockan 13.00, när exakt orkar man då gå dit? Chefen ringde klockan 12 och undrade om jag var på väg. Nej, det var jag inte. Kommer du imorgon då, frågade chefen snällt. Ja, svarade jag. Jag undrar om jag har blivit tokig...

onsdag 17 oktober 2007

Kalas

Jag tror att Puderpuff har missuppfattat det där om kalaset på fredag!

En kollega fyller jämnt så vi ska ha fest. Mamma kommer och passar Junior och jag ska inte köra bil hem själv. Det är ovanligt att Spader Madame deltar i fester på jobbet, ännu ovanligare att hon inte kör bil. Det där öltältet i somras har gjort Spader Madame litet vågad. Kompisen Brasse kommer och återbördar Spader Madame till hemmet efter kalasets slut!

Men, det verkar som om Puderpuff tror att jag ska sova över hos henne och att hon därför försöker förekomma med den tidigare föreslagna boten mot snarkning, d v s skogspromenader. OBS!! Det är förfest vi ska ha, inte efterfest!!

OK, låt mig säga så här, om vädret är som idag så ska jag ge promenaden en ärlig chans...Annars tror jag nog att Puderpuff kan fetglömma!

tisdag 16 oktober 2007

Att snarka eller inte snarka…

Puderpuff antydde litet vagt att det lät mycket från mitt sovrum när vi låg på hotell sist. –"Gud vad du snarkar, Spader Madame". Jag hade inte träffat något ragg trots att hela Brynäs ishockeylag befann sig på samma hotell. Det var i och för sig bara Boorken som var i någorlunda rätt åldersklass, men ändå. Kanske hade Puderpuff hört något från ett annat rum, trots att vår byggnad bara bestod av våra två rum?

Mamma, som var van att dela rum med min storsnarkande Pappa, brukade tycka att det var skönt när jag sov i samma rum. –"Det känns precis som om han är i närheten". I Turkiet var det minsann annat ljud i skällan -"Kära lilla Spader Madame, du måste gå till doktorn."

Mamman menar att snarkningarna har eskalerat. Kanske har rökstoppet gjort sitt till? Nej, jag ska inte börja röka igen, varken p g a viktuppgång, 4 kg på 9 veckor, eller högst eventuella snarkningar!

Min snälla, om än något excentriska chef, vill snabbt bota min depression. Hennes förslag är raska promenader –utomhus! Hon har INTE läst min blogg – men har en BRA bok som jag MÅSTE läsa! Den ska hon också visa för min doktor när hon träffar honom! Har hon kanske en bok om snarkningar? Boten lär vara raska promenader – utomhus -i spenaten!

Finns det någon doktor som är expert på galopperande snarkning – ge mig remiss!

måndag 15 oktober 2007

Snö

När vi var i Turkiet var det 30 grader varmt. Då kom ett SMS från Meja. –Stanna där ni är, här snöar det! Junior gillar inte heller snö, det måste vara genetiskt.

I bilen på väg hem hör jag hur Junior tänker så att det knakar. När jag frågar hur hans funderingar går, det brukar vara så spännande att höra, svarar han mig –"Eftersom julkalendern börjar snart undrar jag vad den kommer att handla om." Se där, ytterligare bevis på att inget otillbörligt skett på BB. –"Hoppas att det blir Allram, med choklad i!" Vore inte det något för oss alla, så säg?

Pratet om snö får i gång Juniors julkänslor på riktigt. –"Det blir första gången som vi ska fira jul i nya huset, inte hemma i Tällbyn". När han säger sådana saker blir det litet jobbigt, men vad fasiken, jag svarar honom - "Vi ska ha värsta granen, flera meter, alltså!" Junior fnittrar –"Skitstor alltså!"

Nu måste jag bara fixa den där superstora granen. Lätt som en plätt, eller- jag ringer svågern!!

När nöden är som störst...

Min älskade Mamma kallade in kavalleriet. Pilarna ven som värst runt öronen, mat och andra förnödenheter började sina när Meja ringde. -"Jag hämtar Junior på skolan om du vill." Juniors tremänning, Mejas son Gabbe, går på samma skola och fritids. De har så mycket roligt gemensamt och det kändes skönt när jag inte behövde spela teater och låtsas vara glad.

När de sedan kom hade de thaimat och Coca-cola med sig. Vem behöver röka då? Nio rökfria veckor är det idag. Hade någon i närheten haft cigaretter skulle jag nog ha rökt...kanske...

Spader Madame är nu en ärrad veteran och ickerökare!!! Imorgon ska jag till jobbet och visa upp solbrännan. Hoppas bara att min kurator ringer snart!

Blandade känslor

Jag hade tänkt att beskriva hur HÄÄÄÄRLIGT jag har haft det under veckan i Turkiet. Det hade kunnat vara en plats i vilket land som helst eftersom jag endast befann mig på hotellet och på stranden. Hur som helst var det underbart och jag fick tid att bara vara. Har plockat stenar och snäckor till graven, det gör jag och ungarna på varje strand vi åker till.

Försäkringskassan skriver brev. Brev som är formella och sårande. Spader Madame gråter och kan inte gå till jobbet. Den snygga solbrännan som skulle visas upp överskuggades av svullna ögon och rödsnuten näsa. För övrigt anser jag att Kartago (läs Försäkringskassan) bör förstöras.

fredag 5 oktober 2007

Packad och klar!

Befinner mig faktiskt redan hos Mamma. Efter att nästan ha blivit vansinnig, när väsklåset med kombination inte gick att stänga, slängde jag frustrerat väskf-n i bilens bagageutrymme. Äldste sonen hade öppnat den och inte haft någon koll på hur kombinationen var. Stress skapar ett enormt röksug. Nu har mamma och jag fixat det och jag sitter framför datorn, yr i mössan av trötthet. Jag har INTE rökt! Vad som finns i väskorna vet ingen helt säkert, men jag har följt mina packningslistor från tidigare resor. Pass och biljetter är med. Pengar? - Mamma ska ju också till Turkiet!

Sveriges bridgelandslag har haft precis det flyt som vi supportrar behöver se! Hoppet lever och chansen till kvartsfinal finns fortfarande. Spader Madame sitter klistrad vid datorn klockan 05.00 imorgon bitti. Innan planet lämnar Arlanda vet vi - men jag tror att vi går vidare!

torsdag 4 oktober 2007

Terapi

Är deppig!

Svårt att sova nattetid, svårt att vara vaken dagtid. Gick upp med Junior, frukost, tandborstning, påklädning och avlämning på skolbussen. Tillbaka i TV-soffan och sov, missade nästan Sveriges match i Shanghai, en förlust som svider. Borde äta, men är inte hungrig.

Kommer på att det finns ingen regel som säger att man måste hämta tidigt på fritids när man har tid till 16.45. Finns heller ingen regel som säger att man inte får bada bubbelbad mitt på blanka eftermiddagen. Förresten behöver man inte följa idiotiska regler om de hade funnits. Jag tar helt enkelt ett bad...

Uppdatering: Kompisen Brasse ringde och vill dricka kaffe. Han tar med en tunnbrödrulle och när jag har ätit... då ska jag bada!!!

onsdag 3 oktober 2007

Trakasserier II

Ungen åker ut i kylan. Junior talar om att han är så slak och låtsas sova med djupa snarkningar. -"Mamma, hur låter jag när jag sover och snarkar?". Jag talar om att han inte låter så mycket och att vi kan spela in honom någon natt.

-"Du snarkar jättehögt, så man får hålla kudden för öronen. Det är det värsta jag har hört!"

Vad vet den ungen, han är ju bara sex år, en liten skitunge bara! Jag tycker att han ska vara tacksam för att han får sova bredvid mig och inte gnälla så in i h-vete! Inte snarkar väl jag?

Trakasserier

Minns ni den diplomerade bridgeläraren? Han lever fortfarande, för vi har inte träffats ;-) Han vet tydligen inte att jag var på Yasuragi och tränade Kendo. Ninja Spader Madame är inte att leka med. Nu har han skrivit fler mail!

Hej,
För ett tag sedan skickade jag inbjudan till Såstaholm 10-11 november. Eftersom det kommit in förfrågningar ang. om man skippa övernattningen, alt. middagen finns det nu möjlighet till detta. Tre prisalternativ kan man nu välja på.
Hjärligt välkomna!
Har du frågor, skicka gärna ett mail.
Bridgehälsningar
NN


Bridgeläraren har nu fått ett personligt svar i stället. Spader Madame hade inga frågor, men väl en uppmaning/stark önskan:

Hej N!
Blir jätteglad om du inte vill ha kvar mig som mindre rutinerad i din mail-lista, vi måste tänka på mitt blodtryck!
Bifogar en länk till anslagstavlan, du kanske inte läser den så frekvent?
xxxxxxxx
Spader Madame


Det har nu varit tomt med mail från NN i fem dagar och jag klagar egentligen inte, men kanske en ursäkt vore på sin plats? Middagen var ju det enda som jag var intreserad av, ta bort den och det blir bara skräp kvar. Mindre rutinerad -jag har spelat bridge i mer än halva livet och jag är inte direkt purung. Somliga, t ex kidsen i skolan, skulle kunna kalla mig för gammal hagga, men vad vet väl de om livet?

Henrik skrattar väl ihjäl sig i sin himmel nu, går det förresten om man redan är död!?

Livet är ingen tävling!

Ändå var Henrik min absolut största supporter och coach. Han hejade på mig och stod oftast på min sida. När/om jag gjorde dumheter fick han, men bara han, kritisera, ändå kunde min stolthet såras så lätt. Tänk att man är så tokig att man avstår saker i livet som är svåra, bara för att man är rädd att misslyckas eller få kritik. Tänk att andra människor då är så snabba att säga, vad var det vi sa, det går aldrig, så kan man inte göra, det visste jag från början. När Henrik levde vågade jag mycket mer, kanske kommer jag våga igen?

Att starta bloggen är en av de smartaste sakerna jag har gjort! Tänk att jag, lilla jag, fick en alldeles egen hejarklack!

När skolstarten närmade sig ångrade jag mig, ville inte sluta röka, men hade ju stuckit ut hakan i början på mitt bloggande. Min avsikt var att sätta press på mig själv, jag fick en massa stöd! Nu drömmer jag om cigaretter och andra rökare hela tiden, om jag inte slåss eller bråkar med folk. Underligt, jag som är så snäll när jag är vaken;-)). Troligen gör jag av med en hel del ilska där på nätterna, synd bara att jag har litet svårt att sova! I natt slog jag en massa lärare från grannskolan på käften eftersom de envisades med att röka i mitt sovrum. De påstod dessutom att jag snarkade, det kan väl inte vara sant?

tisdag 2 oktober 2007

Sju veckor, sju veckor

Trots den branta djupdykningen i sentimentalitetens och depressionens träsk har jag inte sett åt en cigarett! I am impressed, are you impressed?

Meja var här och muntrade upp mig. -"Bra att det är till Turkiet du ska åka nästa vecka, där röker de inte överallt, inte på restaurangerna heller!" När hon såg hur jag sken upp kom kommentaren, -"Jag var alltså ironisk". Många nikotin-sugpastiller ska stoppas i resväskan, för här ska INTE rökas! Man är väl ingen strömming heller.

Efter fem matcher låg Sverige sist i VM. Jag lyssnade på H:s goda råd om att det bara kan bli bättre när allt är sådär mörkt. Se där, hon har rätt, i nästa match tog de sina maximala 25 poäng, visserligen mot Trinidad & Tobago, men ändå. GO SWEDEN GO!

måndag 1 oktober 2007

Morsan - mattelärare

Najs eller bajs?

Äldste sonen verkar aningen ambivalent i frågan, men för de första gångerna i hans sextonåriga liv har jag, Spader Madame, fått bistå honom i matematikens underbara värld. Prov i morgon, men under eftermiddagen i dag har han och jag pluggat tillsammans. Jag tycker att det är kul, men om han gnäller kan jag be honom dra åt h-lv-e, det får man aldrig göra på jobbet. Man får m a o vara försiktig så att inte den lilla undanskuffade sadisten dyker upp på hemmaplan i stället, Caligula -släng dig i väggen.

Hela helgen har det varit ett bedrövligt dåligt väder - helt perfekt för mig som vill vara inomhus. Jag tittar på VM-bridge från Shanghai, tyvärr går det inte så bra för Sverige ännu. Många matcher kvar att spela, men litet jobbigt att sändningarna börjar klockan 05.00. Det är inte något som passar den här familjen!